Höfdingadrapa
Som högättad hövding vem lågo i gravhög
Med guldsköld för handen och långspjut bredvid
Kummeldamm dölja de urtida runor
Som ristats på rustning och dvärgsmidd hjälm
Ett tusende vintrar vid fjällets fot
Ett tusende vintrar i urbergets skydd
Sovande död uti mansåldrar tjugo
Tills bronslurar ekar till strid än en gång
Midnatt sol på bergett satt
Blodröd till att skåda
Det var ej dag- Det var ej natt
Det vägde mellan båda
Balders bål- Den solens bild
Brann på vigda härden
Snart är ändå lågan spilld
Då Höder rår för världen
Gjallar hornet kallar kämpar
Fimbul vinter varde väl
Fenris frost ej knappast dämpar
Kampviljans rus från den enhögdes kärl
Geir fathur
Ravners godt
Din vredes svarta klinga
Dränker sorg och giver bot åt min själ
Frukta den gud som rida hämndens hav
Som piska dess vågor
Han kommer med den storm som drabba skall
De dårar som hädat hans namn
Som trampat på hans runas kraft
Som vanhelgat hans andes makt
Ulven syns på himla fästet
Fjättern brister- Evigt fri
Enhärjar vakna- Heimdall kalla
Åt idavallens mylla ge liv
Väckt av hungerskri från stålet
Sovande döda i glömskans tjäll
Över bifrost skall kämpar rusa mot målet
I svärdklingo väv skall den frusne bli säll
Den frusne bli säll
Vad storm genom rymden går
Se- Vad mäktiga molnen står
Med krossande blixtar och brand i sitt sköte
Mot krigarens härskri de stämmer sitt möte
Den mäktige kommer till maktdomen
Den starke ovanifrån
Odal
Dagaz
Iss
Naud
Han- Som styr allt
Som högättad hövding han lågo i gravhög
Med guldsköld för handen och långspjut bredvid
Kummeldamm döljandes urtida runor
Som ristats på rustning och dvärgsmidd hjälm
Geir fathur
Ravners godt
Canto do Chefe
Como um chefe de alta linhagem que jaz em um túmulo
Com um escudo de ouro na mão e uma lança longa ao lado
Kummeldamm esconde as runas antigas
Que foram gravadas na armadura e no elmo forjado por anões
Mil invernos aos pés da montanha
Mil invernos sob a proteção da rocha antiga
Morto em sono profundo aos vinte anos
Até que os chifres de bronze ecoem para a batalha mais uma vez
Sol da meia-noite no pico da montanha
Vermelho como o sangue para se ver
Não era dia - Não era noite
Pesava entre os dois
A fogueira de Balder - A imagem do sol
Ardia na lareira consagrada
Logo a chama se extinguirá
Quando Höder governar o mundo
O chifre Gjallar chama os guerreiros
Que venha o inverno Fimbul
O frio de Fenris mal pode conter
O ímpeto de luta do recipiente do escolhido
Geir pai
Bom dos corvos
A lâmina negra da sua ira
Afoga a tristeza e cura minha alma
Tema o deus que navega o mar da vingança
Que açoita suas ondas
Ele vem com a tempestade que atingirá
Os tolos que profanaram seu nome
Que pisaram sobre o poder de suas runas
Que profanaram o poder de seu espírito
O lobo aparece no céu
As correntes se quebram - Livre para sempre
Os conquistadores despertam - Heimdall chama
Dê vida ao solo de Idavoll
Despertado pelo grito de fome do aço
Mortos adormecidos na morada do esquecimento
Sobre Bifrost os guerreiros correrão em direção ao alvo
Na teia de lâminas de espada o congelado encontrará companhia
O congelado encontrará companhia
Que tempestade atravessa o espaço
Veja - Que nuvens poderosas se erguem
Com relâmpagos esmagadores e fogo em seu seio
Contra o grito de guerra do guerreiro eles marcam seu encontro
O poderoso vem para o domínio do poder
O forte de cima
Odal
Dagaz
Iss
Naud
Ele - Que governa tudo
Como um chefe de alta linhagem que jaz em um túmulo
Com um escudo de ouro na mão e uma lança longa ao lado
Kummeldamm escondendo runas antigas
Que foram gravadas na armadura e no elmo forjado por anões
Geir pai
Bom dos corvos