I Förträngda Minnens Sällskap
Det bedövande ljud utav kraftigt regn emot fönstret
Har tonats ned bakom tankarna
Vinternattens mörker som försiktigt smyger sig in
Genom mina neddragna persienner
Känns som en koncentrerad ondska
Ett mörker utav renaste sort
Jag känner hur det tränger sig in I mig
Och dansar galenskapens dans med mitt förstånd
Okända och suddiga minnen skaver
Under mina stängda ögonlock
Tårarna börjar rinna som reaktion till smärtan
Längs med blodådrorna sprids kylan
Utav alla vintrar jag genomlevt
Och gömd bland skuggorna I mitt undermedvetna
Ligger mitt samvete I fosterställning
Och hyperventilerar
Eu interrompi a companhia da minha memória
O som ensurdecedor da chuva pesada contra a janela
Desaparece atrás dos pensamentos
A escuridão da noite de inverno que cautelosamente
Arrasta-se através das minhas cortinas fechadas
Parece um mal concentrado
Uma escuridão do tipo mais puro
Eu sinto como isso me corta
E dança a dança da loucura com minha mente
Memórias desconhecidas e difusas irrompem
Sob minhas pálpebras fechadas
Lágrimas começam a fluir como uma reação à dor
Ao longo das veias o frio está se espalhando
De todos os invernos que vivi
E escondido atrás das sombras no meu subconsciente
Fica minha consciência em posição fetal
E hiperventila