Lågstadiepoesi
Hjärtat är som en sten
Har tappat känseln i mina ben
Magen är som ett tomt hål
Fast jag just åt mellanmål
Vet inte var jag börjar eller slutar
Hela jag är full av knutar
Måste bli av med emo-parasiten
Ställer mig upp och skriker ut skiten
AAAH!
Det blir inget jävla självmordsprat
Jag ska vända ångesten till hat!
Sover brevid ett element
Enda värmen jag har känt
Tätt intill mitt element
Tro fan att jag luktar bränt
Orkar inte misära mer
Gråt gör bara hålen fler
Måste bli av med emo-parasiten
Ställer mig upp och skriker ut skiten
AAAH!
Det blir inget jävla självmordsprat
Jag ska vända ångesten till hat
Bryt ner! Bryt upp!
Poesia primária
O coração é como uma pedra
Perderam o sentimento em meus ossos
O estômago é como um buraco vazio
Mas eu só para lanche
Não sei onde começar ou parar
Todos me é cheia de nós
Deve livrar-se do emo-parasita
Define-me e gritar merda
Aaah!
Não há conversa suicídio sangrento
Vou transformar a ansiedade para odiar!
Dormir ao lado de um elemento
O calor que eu senti
Perto do elemento do meio
Acredite o inferno que eu cheiro a queimado
Não tem mais misära
Chorar só faz os furos mais
Deve livrar-se do emo-parasita
Define-me e gritar merda
Aaah!
Não há conversa suicídio sangrento
Vou transformar a ansiedade em ódio
Quebrar! Seguir em frente!