Ett Särskilt Minne
Jag reste land och rike kring
I många långa år
Och minnerna tar sakta slut
Av allt jag hörde och såg
Ett särskilt minne blir dock kvar
Tills tidens ände är här;
Det är minnet av den första gång
Du sa' att du höll mej kär
För en diktare och trubadur
Står jäntorna straks på kö
Och nog lät jag mej behagas av
Mång' öm och fager mö
Men ingen av dom skänkte mig
En stund så varm och när'
Som du, den allra första gång
Du sa' att du höll mej kär
Snart faller natt, snart faller frid
Snart sover skog och sjö
Jag väntar i mitt öde torp
På vinterns första snö
Mitt sinne är så klart och ljust
Fast mörkrets tid är här;
För jag tänker på den första gång
Du sa' att du höll mej kär
Uma Lembrança Especial
Eu viajei por todo lugar
Por muitos e longos anos
E as memórias vão se esgotando
De tudo que ouvi e vi
Uma lembrança especial fica
Até que o tempo chegue ao fim;
É a lembrança da primeira vez
Que você disse que me amava
Para um poeta e trovador
As garotas logo fazem fila
E eu confesso que me deixei levar
Por muitas moças tão belas
Mas nenhuma delas me deu
Um momento tão quente e sincero
Como você, na primeira vez
Que você disse que me amava
Logo a noite cai, logo a paz vem
Logo a floresta e o lago dormem
Eu espero na minha cabana
Pela primeira neve do inverno
Minha mente está tão clara e leve
Mesmo com a escuridão chegando;
Pois eu me lembro da primeira vez
Que você disse que me amava