395px

Doutor Inútil

Björn Afzelius

Doktor Hjälplös

För dom som tappar taget I livets karusell
Och som får sno för att få trygghet, är lösningen en cell
Och lider man av cellskräck är pliten go och snäll
Ja, han har klara instruktioner, han har utbildning I vård
Så han kan dom rätta greppen när tvångströjan ska på
Och är man ändå inte tacksam finns det sprutor man kan få

Ja, Doktor Hjälplös är feg
Så han läker ett symptom, för själva sjukdomen
Den vill han inte bota

Och dom som slängs ur skolorna till en framtid utan jobb
För att maskinerna tar över så att tempot kan dras opp
För att det lönar sej för herrarna på samhällsstegens topp
Ja, dom får fly från tristessen, med thinnerrus och braj
Och driva runt på gatorna tills snuten gör en raid
Och hugger dom på sex timmar för att snuten själv är skraj

Ja, Doktor Hjälplös är feg
Så han läker ett symptom, för själva sjukdomen
Den vill han inte bota

Och I förorternas tysta köld där betongen gör en stum
Och där dörrkedjorna vittnar om vår ensamhet
Ja, där står dom gårdar som ännu finns kvar till tjänst med vita rum
Belamrade med juke-boxar och flipperspel

Men fast lagboken blir större I takt med vår misär
Är den som alltid själva måttet på vår rättvisa
Ja, den är lika jävla rättvis nu som I Paris för längesen
Där alla fängslades som bodde under broarna

Men om man tror att infektioner kan botas med bandage
Är man lika dum som strutsen när skräcken griper tag;
För med huvet under sanden är man oskyddad där bak

Ja, Doktor Hjälplös är feg
Så han läker ett symptom, för själva sjukdomen
Den vill han inte bota

Doutor Inútil

Pra quem solta a mão na montanha-russa da vida
E precisa roubar pra ter segurança, a solução é uma cela
E se sofre de claustrofobia, a prisão é boa e gentil
Sim, ele tem instruções claras, ele tem formação em cuidados
Então ele sabe os movimentos certos quando a camisa de força vai entrar
E se ainda assim não tá agradecido, tem injeções que pode ganhar

Sim, Doutor Inútil é covarde
Então ele cura um sintoma, mas a doença em si
Essa ele não quer tratar

E os que são expulsos das escolas pra um futuro sem emprego
Porque as máquinas tão tomando conta pra acelerar o ritmo
Porque é vantajoso pros caras lá no topo da pirâmide
Sim, eles fogem do tédio, com um baseado e um trago
E ficam vagando pelas ruas até a polícia fazer uma batida
E pegam eles por seis horas porque a polícia também tá com medo

Sim, Doutor Inútil é covarde
Então ele cura um sintoma, mas a doença em si
Essa ele não quer tratar

E na frieza silenciosa das periferias onde o concreto é mudo
E onde as correntes das portas testemunham nossa solidão
Sim, lá estão os prédios que ainda servem com quartos brancos
Cheios de jukeboxes e fliperamas

Mas mesmo que o código penal cresça junto com nossa miséria
Ele é sempre a medida da nossa justiça
Sim, ele é tão desgraçadamente justo agora como em Paris há muito tempo
Onde todos que moravam debaixo das pontes foram presos

Mas se você acha que infecções podem ser curadas com bandagens
Você é tão burro quanto uma avestruz quando o medo aperta;
Porque com a cabeça na areia você tá desprotegido por trás

Sim, Doutor Inútil é covarde
Então ele cura um sintoma, mas a doença em si
Essa ele não quer tratar

Composição: