Tills Dagen Gryr
Runt kring v¥r stunga sm¥j¤vlar slunga,
tassa s¥ tyst med bockfet och svans.
Varulyar yla isande kyla,
sveper i dimma fantygets dans.
B¤va och broder lyssna och hær,
vr¥le fr¥n gast son osalig dær.
Dæden han skrattar flaskan han fattar,
sv¤nger med den tills dagen gryr.
Gastar och spæken skymtas i kræken,
dædingar sl¤par ruttnande lik.
Benrangel skramla spækhander famla,
kv¤ver din strupes rosslande skrik.
Helvetets alla fasor sl¤pps loss,
fan rider runt med hela sin tross.
Dæden han skrattar flaskan han fattar,
sv¤nger med den tills dagen gryr.
Até o Amanhecer
Ao redor da nossa estufa, os demônios se agitam,
passos tão silenciosos com a bunda gorda e o rabo.
Os lobos uivam, um frio cortante,
se espalham na névoa da dança da fantasia.
Irmão e irmão, escutem e vejam,
gritos de um espírito que não encontra paz.
A morte ri, a garrafa que ele segura,
dança com ela até o amanhecer.
Os fantasmas e os espectros aparecem na escuridão,
mortos arrastam corpos em decomposição.
Esqueletos tilintam, mãos de carne se arrastam,
estrangulam o grito rouco da sua garganta.
Todos os horrores do inferno são soltos,
O diabo cavalga com toda a sua trupe.
A morte ri, a garrafa que ele segura,
dança com ela até o amanhecer.