Kom Och Håll Om Mig
Se det är vackert utanför
snöflingor faller ner
och dör
faller lika lätt
som mina ord faller
när jag ser dej
Jag tycker inte om dig
Ännu en viskning saknar ord
ännu ett frö i frusen jord
alltid detta vemod
av sanningen
varför annars tveka
Kanske för minnenas skull
kanske för kärleks skull
kanske för den kyss
som aldrig lämnade min mun
Du tänjer vreden inom mej
säg vem är hon som skyddar dej
alltid denna lindans för din skull
jag faller
om jag tvekar
Hon står vi minnenas grind
bara det vackra
släpper hon in
vemod
får hennes hand att tveka
Jag borde säga det till dej
för det syns ju ändå
det som läpparna vägrar
i mina mörka blå
men kanske för minnenas skull
kanske för kärleks skull
eller för den kyss
som aldrig lämnade
min mun
Vem e Vem
Veja como está bonito lá fora
flocos de neve caem
e morrem
caem tão facilmente
como minhas palavras caem
quando eu te vejo
Eu não gosto de você
Mais um sussurro sem palavras
mais uma semente na terra congelada
sempre essa melancolia
da verdade
por que hesitar então
Talvez por causa das memórias
talvez por causa do amor
talvez por aquele beijo
que nunca saiu da minha boca
Você estica a raiva dentro de mim
diga, quem é ela que te protege
sempre esse equilíbrio por sua causa
eu caio
se eu hesitar
Ela está na porta das memórias
só o que é bonito
ela deixa entrar
melancolia
faz a mão dela hesitar
Eu deveria te dizer isso
porque é visível de qualquer forma
o que os lábios se recusam
nos meus escuros azuis
mas talvez por causa das memórias
talvez por causa do amor
ou por aquele beijo
que nunca saiu
da minha boca