I Evig Tid
Utan sömn I evig tid, under iskall vintermåne
Utan värme I denna kropp jag bär
Mitt väsen vittrar sönder
I jakt på levande kött
Jag förnimmer en bättre tid
Som fanns före alltig dött
En tid då skogen vacker var
Natur och man I harmoni
Men vi äro evigt dömda till
Existens, från lycka och syfte fri
Evigt levande, evigt död
No tempo eterno
Sem dormir Para sempre, durante a lua gelada de inverno
Sem calor Neste corpo eu carrego
Meu ser é intemperismo
Em busca de carne viva
Eu sinto um tempo melhor
Que foi antes de tudo morrer
Uma época em que a floresta era linda
Natureza e homem em harmonia
Mas estamos para sempre condenados
Existência, livre de felicidade e propósito
Vida eterna, morte eterna