Tonerna de Klinga
Ytan är stilla i skymningstid
som alltid i oerhörd i stank lindad
Tjärnen utstrålar förrädisk frid
oberoende av snö och vindar
Häruti lever bestar
Skickliga i sitt värv
På orädda män de festar
Drivna till fördärv
Vid dygnets sena timmar
kan ensam man höra deras ljud
Och tonerna de klingar
bildar den vackraste skrud
Os tons da lâmina
A superfície ainda está ao anoitecer
como sempre no extremo no fedor envolto
O lago irradia paz traiçoeira
independentemente da neve e ventos
Aqui, as feras vivem
Hábil em sua profissão
Em homens destemidos eles festejam
Dirigido a ruína
Nas últimas horas do dia
apenas um pode ouvir seus sons
E os tons que soam
forma a sucata mais bonita