Vi Sålde Våra Hemman
Vi Sålde Våra Hemman och gav oss sedan ut,
Som fägelen bortflyger, när sommaren tar slut.
Han kommer en gång åter när våren skrider fram,
Men vi få aldrig skåda vårt kära fosterland.
Och när vi kommo till den Liverpoolska hamn
Begynte ångerns tårar så stritt att bryta fram.
Det blev en hjärtans sveda i bröstet på var och en.
Man talar blott om Sverige och om sitt förra hem.
Vi packades tillsammans uti ett osunt kvav.
Det var för osss att skåda liksom en öppen grav.
Och födan som vi fraktat ifrån vår svenska jord
Den blev oss nu förbjuden att taga med ombord.
Och när vi hade seglat en vecka eller två,
Ett mörker däcket höljde och bredde sig därpå.
Ej se varann vi kunde, knappt andas eller gå.
Det var en gruvlig plåga för stora och för små.
Nu blir en ömklig hunger, med sorg och grät och gny.
En jämmer som sig tränger till himlens höga sky.
Och döden gruvligt härjar bland mänskorna ombord.
Man ser de döda kastas i havets vilda flod.
Nós Vendemos Nossas Terras
Nós vendemos nossas terras e então partimos,
Como um pássaro que voa longe, quando o verão se vai.
Ele voltará um dia quando a primavera chegar,
Mas nunca mais veremos nossa querida pátria.
E quando chegamos ao porto de Liverpool,
As lágrimas de arrependimento começaram a brotar.
Foi uma dor profunda no peito de cada um.
Só se fala da Suécia e do antigo lar.
Nos amontoamos juntos em um ambiente insalubre.
Era como olhar para uma cova aberta.
E a comida que trouxemos da nossa terra sueca
Agora nos era proibida de levar a bordo.
E quando navegamos por uma ou duas semanas,
Uma escuridão cobriu o convés e se espalhou.
Não podíamos nos ver, mal conseguíamos respirar ou andar.
Era uma tortura horrível para grandes e pequenos.
Agora vem uma fome miserável, com tristeza e gemidos.
Um lamento que se eleva até os céus.
E a morte assola cruelmente entre os homens a bordo.
Vemos os mortos sendo jogados na fúria do mar.