Att Döda Med En Sten
Att döda med en sten
Från snårens och trädens mörkaste skugga
Jag smyga fram för att dödligt hugga
Han hör mig löpa, skräna då jag rusa
Hat, blod, ilska i öron brusa
Ögon vidgas, i vrede knogar vitna
En dödskamp nu börjat mellan själar slitna
Dödskamp!
Kroppar möts hatfullt i gryningens glöd
Lukten av svett, rädsla, förakt och död
Vi brottas vi strypa, klösa, falla
Dödskamp över rötter i leran kalla
Glömskan höljt, var jag ond eller God
Jag biter en arm, smaken av blod
I hettan av strid mitt blod nu rinna
Han skriker sin seger, min hand då finna
Den vassa stenen med ädel form
Hämndens gud för mig där lade
Ta mig, höj mig
Slå den sade
Ta mig, höj mig
Slå den sade
Så börjar nu hans straff, mitt öde
Krasar skallen, stenen röde
Genom en ridå av flammor allting vända
När jag nu honom till avgrunden sända
Ögon fyllda av förlust så bleka
Döden jag kallar utan att tveka
Matar com uma pedra
Matar com uma pedra
Das sombras mais escuras dos arbustos e árvores
Eu me aproximo sorrateiramente para dar um golpe mortal
Ele me ouve correndo, gritando enquanto eu avanço
Ódio, sangue, raiva rugindo nos ouvidos
Olhos se abrem, os nós dos dedos ficam brancos de fúria
Uma luta até a morte agora começa entre almas desgastadas
Luta até a morte!
Corpos se encontram cheios de ódio no brilho do amanhecer
O cheiro de suor, medo, desprezo e morte
Lutamos, estrangulamos, arranhamos, caímos
Luta até a morte sobre raízes no barro frio
Esquecimento envolto, eu era mau ou bom?
Eu mordo um braço, o sabor do sangue
No calor da batalha, meu sangue agora flui
Ele grita sua vitória, minha mão então encontra
A pedra afiada com forma nobre
O deus da vingança a colocou para mim lá
Pegue-me, levante-me
Bata, ele disse
Pegue-me, levante-me
Bata, ele disse
Assim começa agora sua punição, meu destino
A caveira se esmaga, a pedra fica vermelha
Através de uma cortina de chamas, tudo se transforma
Quando eu o envio para o abismo
Olhos cheios de perda tão pálidos
Eu chamo a morte sem hesitar
Composição: Henri Sorvali / Mathias Lilmãns