Sol Och Vår
En juvelerare och hans affär
Är upphov till att allt så dystert är
En dag framför hans fönster dröjde jag
Då någon plötsligt sa: Goddag!
Det var en glad ung man med solvargsgrin
Som bad mig följa med som smakråd in
Han sökte något att sin fästmö ge
Och bad så snällt att jag gick med
När det är sol och vår
Och man är nitton år
Är det så lite man förstår
Och alla flickor små
Bör låsas inne då
När vintern går mot sol och vår
Väl I butiken fann han inget sen
Och snart så stod vi utanför igen
Jag sa Adjö! och hade börjat gå
När han skrek: Vänta, hör nu på
Som ett bevis för tacksamheten hans
Ville han bjuda mig på lunch nå en stans
Det var ju vårens första solskensdag
Så jag var dum nog svara ja
När det är sol och vår
Och man är nitton år
Är det så lite man förstår
Och alla flickor små
Bör låsas inne då
När vintern går mot sol och vår
Han konverserade med elegans
Och bjöd det bästa som på stället fanns
Men sen han gått att ringa till en vän
Så kom han inte mer igen
Och rockvaktmästaren sa
Jo, damens man tog damens päls
Och gick till skräddaren, han
Så jag fick ringa till min egen Knut
Som mig från notan löste ut
När det är sol och vår
Och man är nitton år
Är det så lite man förstår
Och alla flickor små
Bör låsas inne då
När vintern går mot sol och vår
Sol e primavera
Um joalheiro e seu acordo
É a causa de tudo ser tão sombrio
Um dia em frente à sua janela, adiei
Quando alguém de repente disse: Bom dia!
Era um jovem feliz com um sorriso de ursinho de pelúcia
O que me pediu para acompanhar como paladar
Ele estava procurando algo para dar à sua noiva
E orei tão gentilmente que me juntei
Quando é sol e primavera
E você tem dezenove anos
Existe tão pouco que você entende
E todas as meninas pequenas
Deve ser bloqueado então
Quando o inverno se aproxima do sol e da primavera
Uma vez na loja, ele não encontrou nada tarde
E logo estávamos fora novamente
Eu disse adeus! e começou a andar
Quando ele gritou: Espere, agora ouça
Como prova de sua gratidão
Ele queria me convidar para o almoço parar
Foi o primeiro dia ensolarado da primavera
Então eu fui estúpido o suficiente para responder sim
Quando é sol e primavera
E você tem dezenove anos
Existe tão pouco que você entende
E todas as meninas pequenas
Deve ser bloqueado então
Quando o inverno se aproxima do sol e da primavera
Ele conversou com elegância
E ofereceu o melhor que estava no lugar
Mas desde que ele foi ligar para um amigo
Então ele não voltou
E o zelador disse
Bem, o homem da dama pegou o casaco da dama
E foi ao alfaiate, ele
Então eu chamei meu próprio Knut
O que me desencadeou da conta
Quando é sol e primavera
E você tem dezenove anos
Existe tão pouco que você entende
E todas as meninas pequenas
Deve ser bloqueado então
Quando o inverno se aproxima do sol e da primavera