M
Du faller handlöst framför mig
på din väg mot okända land
Och när din sjukdom tagit dig
ska jag ge någon gata ditt namn
Tar fram vår kamera
Tar ännu en bild
Där du bara ler och ligger still
Det verkar så enkelt vännen
Ändå är det så obegripligt svårt
Ja, det verkar så enkelt vännen
Men ingenting i denna världen var
väl någonsin lätt att förstå
Jag tog en roll när du blev sjuk
En roll som krävde hårdare hud
Min kraftreserv den tar snart slut
Som min tro på en ingripande gud
I ditt stora hjärta börjar slagen bli små
Och du rör min kind så jag förstår
att det bara är timmar tills du går
Fem steg bakåt, två steg fram
På lite håll liknar det dans
Och i drömmen håller du i min hand
Det verkar så enkelt vännen
Ändå är det så obegripligt svårt
I en värld byggd av män för männen
Där ingenting har något värde
Utom minnet av allt som var vårt
M
Você cai de cabeça na minha frente
no seu caminho para terras desconhecidas
E quando sua doença te levar
vou dar o nome de alguma rua a você
Pego nossa câmera
Tiro mais uma foto
Onde você só sorri e fica quieta
Parece tão simples, amigo
Ainda assim, é tão incompreensivelmente difícil
Sim, parece tão simples, amigo
Mas nada neste mundo foi
nunca fácil de entender
Eu assumi um papel quando você adoeceu
Um papel que exigia uma pele mais dura
Minha reserva de força logo vai acabar
Como minha fé em um deus interventor
No seu grande coração, os golpes começam a ser pequenos
E você toca meu rosto para que eu entenda
que são apenas horas até você partir
Cinco passos para trás, dois passos para frente
De longe parece uma dança
E no sonho você segura minha mão
Parece tão simples, amigo
Ainda assim, é tão incompreensivelmente difícil
Em um mundo construído por homens para os homens
Onde nada tem valor
Exceto a memória de tudo que foi nosso