Om Gyllene År
Du hatar fantasier, du är bunden av logik
Tyst, var tyst, hör du, det är nästan som musik
Så vackert, slutar andas, glömmer var jag är
Jag bara blundar, lyssnar, njuter av min värld
Jag har försökt
Jag har försökt
och jag försöker igen
Tiden går, om hundra år
är du stjärndamm, min vän
Jag hatar dig som nykter, och jag älskar dig som full
Allt har blivit dödligt, man får cancer utav sol
Jag hör hans röst och den är cigaretter, gråt
Den tunne vite greven sjunger om gyllene år
Jag har försökt
Jag har försökt
och jag försöker igen
Tiden går, om hundra år
är du stjärndamm, min vän
Anos Dourados
Você odeia fantasias, tá preso na lógica
Silêncio, fica quieto, ouve, é quase como música
Tão lindo, paro de respirar, esqueço onde estou
Só fecho os olhos, ouço, aproveito meu mundo
Eu tentei
Eu tentei
E tô tentando de novo
O tempo passa, em cem anos
Você é poeira de estrela, meu amigo
Eu te odeio sóbrio, e te amo bêbado
Tudo ficou mortal, dá câncer ficar no sol
Eu ouço a voz dele e ela é cigarro, choro
Aquele conde magro canta sobre anos dourados
Eu tentei
Eu tentei
E tô tentando de novo
O tempo passa, em cem anos
Você é poeira de estrela, meu amigo