Singularitet
Det var en underbar tid
En tid som man minns
I slutet på sommaren
När inget annat finns
Utom du och jag
Och allt det va var
I alla fall allt jag trodde att vi var
Men dagar med sndman och billig sprit
Försvinner som blått om du målar med vit
Färg på det berg, som var allt det du var
För nu förstår jag att du inte menade
Vad du sa
Och alla varma dagar vi lekte med varann
När du låg där i soffan som en rockkatt och spann
De värmde mig, gav mig återtro på kärleken
Som the bronx i "heart attack american"
Men som en låt tystnar
Så tysnade det vi var
Du tog mitt svarta album och bad mig dra
Jag förstod ingenting, jag bara stod där och stirrade
Och nu förstår jag vad du inte menade
Krita rutan
Dra ett streck
Häng upp din tavla
Ta ner din vägg
Du är ett barn i en bil
Som inte sitter still
Knö dig före kön
Du får inte vad du vill
Du är som en härva av brottslighet
I ett samhälle som förlåter vad du vet
Du är kall som någon kan vara om man är het
Du är min singularitet
Men om du kallar mig din vän en gång till
Då kommer jag att kasta upp
Det kommer blandas med mitt blod
Från när jag dödar mig
Ingenting kommer längre
Vara aktuellt attgöra
Åt min situation
För jag kommer vara död
Singularidade
Foi um tempo maravilhoso
Um tempo que se lembra
No final do verão
Quando nada mais existe
Além de você e eu
E tudo que éramos
Na verdade, tudo que eu achava que éramos
Mas dias com insônia e bebida barata
Desaparecem como azul se você pinta de branco
Cor na montanha, que era tudo que você era
Porque agora entendo que você não quis dizer
O que você disse
E todos aqueles dias quentes que brincamos juntos
Quando você estava lá no sofá como um gato e ronronava
Eles me aqueceram, me deram fé de novo no amor
Como o Bronx em "heart attack american"
Mas como uma música que se cala
Assim se calou o que éramos
Você pegou meu álbum preto e me mandou embora
Eu não entendi nada, só fiquei lá parado e olhando
E agora entendo o que você não quis dizer
Desenhe a caixa
Faça uma linha
Pendure seu quadro
Tire sua parede
Você é uma criança em um carro
Que não fica parada
Se enfia na frente da fila
Você não consegue o que quer
Você é como um emaranhado de criminalidade
Em uma sociedade que perdoa o que você sabe
Você é fria como alguém pode ser quando está quente
Você é minha singularidade
Mas se você me chamar de amigo mais uma vez
Então eu vou vomitar
Isso vai se misturar com meu sangue
De quando eu me matei
Nada mais será
Relevante fazer
Sobre minha situação
Porque eu estarei morto