Vindaflykt
Pådriven köld i sydlig vandring.
Motbjudande intrång in till var benmärg.
Som envetet trotsar vindkastens slungande flykt
Levnadsafton faller och den förgätne irrar sig bort.
Tyngd av kroppens skugga, på drift i okänt hav.
Främmande för himmelens sken.
Dagen och ljuset väckte misslynne.
Mörken nätter grep tag och klängde sig fast.
Vilse under fjällets grunder..
Från urgrund ett rop av nöd.
Och levnadsmorgon klarnar.
Fuga do Vento
Frio cortante na jornada do sul.
Intrusão repulsiva até a medula.
Como quem teimosamente desafia a fuga do vento.
A noite da vida cai e o esquecido se perde.
Pesado pela sombra do corpo, à deriva em mar desconhecido.
Estranho ao brilho do céu.
O dia e a luz despertaram descontentamento.
Noites escuras agarraram e se prenderam.
Perdido sob as fundações da montanha..
De uma origem primordial, um grito de socorro.
E a manhã da vida se clareia.