395px

Orkney

Ulf Lundell

Orkney

Fann Wenner packade sin vska i april
och stngde drren till sin lgenhet
Han tog tget till Amsterdam
och bodde p bordellerna dr ingen vet
vem man r eller vart man kommer ifrn
Han hll sig till en flicka ifrn Libanon
Efter fjorton dar tog han en
frja ver till England
och kpte en biljett p Paddington

Upp genom landet for Fann Wenner
Grna kullar, industristder
Stannade ngra dagar i Edinburgh
Kpte nya skor, nya klder
Till Dundee och Inverness
och sen upp till Wick
vidare ver till Orkney
en kvll
D himlen var ljus och full av fgelskrik
Han tog in p Fovaren Hotel

Han byggde sig ett altare p sitt rum
av Scapa och Highland Park
Han skrev brev han aldrig skickade
och tappade mobilen
en mnskensnatt frn ett tak
Stjrnorna brann som eldar i hans huvud
och en storm kom in och drog frbi
I den stormen hrde han altets rst
och han fylldes av ro och frid

(en vers med ackord och munspel)

Klockorna ringde i S:t Magnus Cathedral
och dimmorna drev bort, det blev klart
Solen slickade The Standing Stones torra
s skoningslst, s underbart
Stormfglar gled som projektiler
ver vgornas kammar och skum
Stderskan vnde sig om och grt
nr dom bar ut honom frn hans rum

Orkney

Fann Wenner arrumou suas coisas em abril
E fechou a porta do seu apartamento
Ele pegou o trem pra Amsterdã
E ficou nos bordéis onde ninguém sabe
Quem você é ou de onde vem
Ele se apegou a uma garota do Líbano
Depois de quatorze dias, ele pegou uma
Balsa pra Inglaterra
E comprou um bilhete em Paddington

Subindo pelo país foi Fann Wenner
Colinas verdes, áreas industriais
Parou alguns dias em Edimburgo
Comprou sapatos novos, roupas novas
Pra Dundee e Inverness
E depois subiu até Wick
Seguiu adiante pra Orkney
Uma noite
O céu estava claro e cheio de gritos de pássaros
Ele se hospedou no Fovaren Hotel

Ele construiu um altar no seu quarto
Com Scapa e Highland Park
Ele escreveu cartas que nunca enviou
E perdeu o celular
Uma noite de um ser humano de um telhado
As estrelas queimavam como fogueiras na cabeça dele
E uma tempestade chegou e passou
Naquela tempestade, ele ouviu a voz do altar
E se encheu de calma e paz

(uma parte com acordes e gaita)

Os sinos tocaram na Catedral de S:t Magnus
E a névoa se dissipou, ficou claro
O sol lambeu as Pedras de Standing secas
Com tanta crueldade, tão maravilhoso
Pássaros tempestuosos deslizaram como projéteis
Sobre os leitos das estradas e espuma
A funcionária se virou e chorou
Quando o levaram pra fora do quarto dele

Composição: