fimbultrollet
fimbultrollet forfoljde alla,
ungfolk och aldre, det avgrundsalet.
i nattligt dunkel dvaldes han lomskt,
manget illdad ovade ofta.
fimbultrollet...
manniskors ovan pa enslig valdsstig,
heort var hans tillhall.
smyckesprydd sal i svarta natter,
han kunde ej komma pa kungatronen
fimbultrollet... fimbultrollet...
de lova i lund och i harg,
blodigt blotoffer, bedja boner
att jattars baneman ma hjalpa dem
mot folkhemsokelsen.
sadan var seden...
den vise krigshjalten kunde ju icke
avvanda ofard, det onda var starkt
i ett olidligt som lag over landet
med grymmaste nidverk, nattligt fordarv.
fimbultrollet...
O Troll Fimbul
o troll fimbul seguia a todos,
juventude e velhos, aquele grito do abismo.
na escuridão da noite ele se escondia,
com frequência, muitos o temiam.
o troll fimbul...
pessoas acima em um caminho solitário,
a sua morada era um refúgio.
sala adornada em noites escuras,
ele não conseguia chegar ao trono do rei.
o troll fimbul... o troll fimbul...
eles prometem em lund e em harg,
oferendas sangrentas, pedindo orações
para que o matador dos gigantes os ajude
contra a invasão do povo.
assim era a tradição...
o sábio guerreiro não poderia
afastar o infortúnio, o mal era forte
em um sofrimento insuportável que pairava sobre a terra
com as mais cruéis maldições, a destruição noturna.
o troll fimbul...