Vikingasjäl
Vid strandens kant står vikingar med svärdet höjt mot skyn
De sörjer sin konung han sörjs av hela byn
Hans bragder må förtälja om mod och kunskap
Han som mången man har följt in till sista dag
Upp till Odens fästning färdas nu en Vikinga själ
Den fallne har nu korats för att kämpa för sitt väl
Utan någon ängslan svärdet tar ej kroppen hårt
När natten stilla kommer så glöms allt som varit svårt
Med drakskepp har han seglat över många öppna hav
Kämpat likt som gudar spridit skräck vart han än sig begav
Under resorna han har kämpat i fäders spår
Men inte ens en vikings själ står emot tidens djupa sår
Nya starka män växer upp till ledarskap
De gamla mister livskraft och sänds till dödens gap
Gångne män till härskaren har följt samma krav
Nu vikingar i ensamhet vilar i sin grav
Alma Vikinga
Na beira da praia, os vikings com a espada erguida pro céu
Eles choram por seu rei, que é lamentado por toda a aldeia
Suas façanhas falam de coragem e sabedoria
Aquele que muitos homens seguiram até o último dia
Rumo à fortaleza de Odin, viaja agora uma alma vikinga
O caído foi escolhido para lutar pelo seu bem
Sem qualquer receio, a espada não fere o corpo com força
Quando a noite chega tranquila, tudo que foi difícil se esquece
Com um drakkar, ele navegou por muitos mares abertos
Lutou como os deuses, espalhando terror por onde passava
Durante as jornadas, ele lutou nos passos dos ancestrais
Mas nem mesmo a alma de um viking resiste às feridas do tempo
Novos homens fortes surgem para a liderança
Os velhos perdem a vitalidade e são enviados ao abismo da morte
Os homens que se foram seguiram as mesmas exigências do governante
Agora os vikings descansam sozinhos em suas tumbas