Aldhissla
Månen skiner över nordens land, skogen står i sin mörka prakt
Aldhissla vandrar över fjäll och slätt
Evigt han vakar, betraktar, denna tysta och nattliga trakt
Han sitter i sin grotta, bevakar sin gyllene skatt
Sitt hem fyllt av mörker och is
Detta underjordiska land, riket av evig natt
Mästaren aldhissla, trollet som allting hör
Mästaren aldhissla, ondska som aldrig dör
Ingen man här satt sin fot, inga människobarn födas här
Tomhet och tystnad härska
Inget spår, inget tecken av honom som korset bär
Aldhissla stänga eg ögon, han aldrig sova
Ingen komma hit med lögner i mun
Vacker och mäktig, fet är nordens natt utan jehova
Mästaren aldhissla, trollet som allting hör
Mästaren aldhissla, ondska som aldrig dör
Ensameheten, tecken av kraft
Att allt se, tekcen av kraft
Evigt liv, tecken av kraft ...
Aldhissla
A lua brilha sobre a terra do norte, a floresta se ergue em sua escuridão
Aldhissla caminha por montanhas e planícies
Eternamente ele vigia, observa, esta região silenciosa e noturna
Ele está sentado em sua caverna, guardando seu tesouro dourado
Sua casa cheia de escuridão e gelo
Esta terra subterrânea, o reino da noite eterna
O mestre Aldhissla, o troll que tudo ouve
O mestre Aldhissla, a maldade que nunca morre
Nenhum homem aqui pôs o pé, nenhuma criança humana nasce aqui
Vazio e silêncio dominam
Nenhum rastro, nenhum sinal daquele que carrega a cruz
Aldhissla fecha os olhos, ele nunca dorme
Ninguém vem aqui com mentiras na boca
Bela e poderosa, a noite do norte é gorda sem jeová
O mestre Aldhissla, o troll que tudo ouve
O mestre Aldhissla, a maldade que nunca morre
A solidão, sinal de poder
Ver tudo, sinal de poder
Vida eterna, sinal de poder ...