Grottans Barn
Mellan svarta skuggor finns ett ställe utan sol.
Var fåglarna aldrig har sjungit.
Under jorden lever ett förbannat folk.
För länge sen fördrivet.
"nu är det dags att glänta
På dörren som har varit stängt.
Som vargar ska vi äta
Ut i människans land."
Yxor i händerna, röttna tänder inn i munnen.
Skocken samlas åt skogsbrynet till.
Korparna skriker ur skogens mörka djup.
"grottans barn har kommit ut."
Efter tusen månen skrider gruppen framåt mat.
Ingen kan nu hejda den här hungern.
Bort ännu, men närmare än igår.
Hör hur de sjunger...
Grottans barn!
Hungriga vargar!
Brottans barn!
Korparna skriker ur skogens mörka djup.
"grottans barn har äntligen kommit ut."
Filhos da Caverna
Entre sombras negras, há um lugar sem sol.
Onde os pássaros nunca cantaram.
Debaixo da terra vive um povo amaldiçoado.
Expulsos há muito tempo.
"Agora é hora de abrir
A porta que esteve fechada.
Como lobos, vamos devorar
Na terra dos humanos."
Machados nas mãos, dentes podres na boca.
O bando se reúne na beira da floresta.
Os corvos gritam das profundezas escuras da floresta.
"Os filhos da caverna saíram."
Após mil luas, o grupo avança em busca de comida.
Ninguém pode agora deter essa fome.
Mais longe ainda, mas mais perto que ontem.
Ouça como eles cantam...
Filhos da caverna!
Lobos famintos!
Filhos da luta!
Os corvos gritam das profundezas escuras da floresta.
"Os filhos da caverna finalmente saíram."