Krig
Ett helt landskap förgyllt av lik
De dödas rike tar aldrig slut
De har bevittnat fasan i sin största prakt
I detta rike väntas dem ingen salut
Tusentals kämpar nu blott ett minne kvar
Stelfrusen skräck deras ansikten har
I bunkrar resten står och väntar
Medan deras små ynkliga hjärtan bultar
Känn hur kylas sveper sig fram över fältet
Se hur rädslan frodas bland de som lever än
Krig, så underbart
En törst som aldrig släcks
Guerra
Uma paisagem inteira adornada por corpos
O reino dos mortos nunca tem fim
Eles testemunharam o horror em sua maior forma
Neste reino, não há saudação para eles
Milhares de lutadores agora são apenas uma lembrança
O medo congelado em seus rostos está
Nos bunkers, o resto espera
Enquanto seus pequenos e miseráveis corações batem
Sinta como o frio avança pelo campo
Veja como o medo prospera entre os que ainda vivem
Guerra, tão maravilhosa
Uma sede que nunca se sacia