Stockholm
Vers.
Jag sitter här och väntar och tittar ut över Stockholm.
Den lever livet som om allt var som förut.
Och det känns inte särskilt länge sen
som jag var en utav dom alla människor som jag ser.
Nu känns det mera som om allting tagit slut.
Vi borde haft ett liv i stillhet, borde haft ett liv ihop.
Men det é för sent.
Istället sitter jag och väntar just på ingenting alls.
Men det är för sent, ja de är för sent.
Ref.
I Stockholm är jag född.
Där har jag min familj,
och jag hittar nästan överallt, men Stockholm har blivit kallt.
Vers.
Jag trodde alltid jag skulle vilja bli begraven här i Stockholm.
Nu vet jag inte ens om jag vill stanna kvar.
Och alla gator som vi gick på, alla ställen vi besökte,
alla människor vi såg.
Dom ter sig inte lika vänliga idag.
Jag borde åka härifrån, jag borde resa någonstans.
Men jag stannar kvar.
Jag borde resa till där flickorna är varma och förstår.
Men jag stannar kvar, ja jag stannar kvar.
Ref.
I Stockholm är jag född.
Där har jag min familj,
och jag hittar nästan överallt, men Stockholm har blivit kallt.
Där lever mina barn,
och jag hittar nästan överallt, men Stockholm har blivit kallt.
Vers.
Jag borde åka härifrån, jag borde resa någonstans.
Men jag stannar kvar, ja jag stannar kvar.
Ref.
I Stockholm är jag född.
Där har jag min familj,
och jag hittar nästan överallt, men Stockholm har blivit kallt.
Där lever mina barn,
och jag hittar nästan överallt, men Stockholm har blivit kallt.
Där har jag min familj,
och jag hittar nästan överallt, men Stockholm har blivit kallt.
Men Stockholm har blivit kallt.
Estocolmo
Vers.
Estou aqui esperando e olhando para Estocolmo.
Ela vive a vida como se tudo fosse como antes.
E não faz tanto tempo assim
que eu era um dos muitos que vejo.
Agora parece mais que tudo chegou ao fim.
Deveríamos ter tido uma vida tranquila, deveríamos ter tido uma vida juntos.
Mas é tarde demais.
Em vez disso, estou aqui esperando por nada.
Mas é tarde demais, sim, é tarde demais.
Ref.
Em Estocolmo eu nasci.
Lá está minha família,
e eu me viro quase em qualquer lugar, mas Estocolmo ficou fria.
Vers.
Eu sempre pensei que queria ser enterrado aqui em Estocolmo.
Agora nem sei se quero ficar.
E todas as ruas que andamos, todos os lugares que visitamos,
todas as pessoas que vimos.
Elas não parecem tão amigáveis hoje.
Eu deveria ir embora, eu deveria viajar para algum lugar.
Mas eu fico.
Eu deveria ir para onde as garotas são quentes e entendem.
Mas eu fico, sim, eu fico.
Ref.
Em Estocolmo eu nasci.
Lá está minha família,
e eu me viro quase em qualquer lugar, mas Estocolmo ficou fria.
Lá vivem meus filhos,
e eu me viro quase em qualquer lugar, mas Estocolmo ficou fria.
Vers.
Eu deveria ir embora, eu deveria viajar para algum lugar.
Mas eu fico, sim, eu fico.
Ref.
Em Estocolmo eu nasci.
Lá está minha família,
e eu me viro quase em qualquer lugar, mas Estocolmo ficou fria.
Lá vivem meus filhos,
e eu me viro quase em qualquer lugar, mas Estocolmo ficou fria.
Lá está minha família,
e eu me viro quase em qualquer lugar, mas Estocolmo ficou fria.
Mas Estocolmo ficou fria.