395px

Você Tem que Existir

Peter LeMarc

Du Maste Finnas

Du fördrev mig gud, från mitt hemland slets jag bort.
Här är jag en flykting och en främling men det ödet finner jag mig i.
Men du tog mitt barn, Du tar mig från min man.
Jag kan inte längre se en mening, Vad är de du vill, vad ska jag tro
Tanken svindlar mig och framför mig gapar en avgrund
Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej.
Frågan är väckt och nu darrar min själ innför svaret,
Att du inte finns till, fast jag trodde på dig

Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute.
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få.
vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden.
Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag då

Nej du måste finnas, du måste, Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt o stormigt hav.
nej du måste finnas, du måste, Hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstanns jag vore ingenting, Om du inte fanns.

Aldrig förut har jag haft dig i tal eller tanke.
Det lilla ordet som skrämmer och plågar mig så.
Ordet är om, om jag bett alla böner förgäves.
Om du inte finns till vad ska jag göra då

Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta
Friden i själen, ja vem skulle skänka mig den
Vem skulle så ta emot mig till slutet när döden.
Om du inte fanns till, vem tog hand om mig sen

Nej, du måste finnas, du måste, jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstanns, jag vore ingenting, Om du inte fanns

nej du måste finnas du måste, hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstanns, jag vore ingenting,
Om du inte fanns

Você Tem que Existir

Você me expulsou, Deus, do meu lar eu fui arrancado.
Aqui sou um refugiado e um estranho, mas é esse o destino que enfrento.
Mas você levou meu filho, você me separa do meu homem.
Não consigo mais ver sentido, o que é que você quer, no que devo acreditar?
A ideia me deixa tonto e à minha frente se abre um abismo.
Todo o meu ser se rebela e quer dizer não.
A pergunta foi levantada e agora minha alma treme diante da resposta,
Que você não existe, mesmo eu acreditando em você.

Quem me ajudaria a suportar a vida aqui fora?
Quem me daria a força que eu preciso ter?
Quem me confortaria, sou tão pequeno neste mundo.
Se você não existisse, o que eu faria então?

Não, você tem que existir, você tem que, eu vivo minha vida através de você.
Sem você sou um fragmento em um mar escuro e tempestuoso.
Não, você tem que existir, você tem que, como pode me abandonar?
Eu não seria nada, eu não seria ninguém, se você não existisse.

Nunca antes eu falei de você ou pensei em você.
Aquela palavrinha que me assusta e me atormenta tanto.
A palavra é 'se', se eu rezei todas as orações em vão.
Se você não existisse, o que eu faria então?

Quem sentiria meu arrependimento e depois me perdoaria?
A paz na alma, sim, quem me daria isso?
Quem me receberia no final, quando a morte chegar?
Se você não existisse, quem cuidaria de mim depois?

Não, você tem que existir, você tem que, eu vivo minha vida através de você.
Sem você sou um fragmento em um mar escuro e tempestuoso.
Você tem que existir, você tem que, como pode me abandonar?
Eu não seria nada, eu não seria ninguém, se você não existisse.

Não, você tem que existir, você tem que, como pode me abandonar?
Eu não seria nada, eu não seria ninguém,
Se você não existisse.

Composição: