Stonerpop
Hud som slits itu, jorden delas i sju
Månens reflektion i bladverken bland dyn
Stjärnor tindrar likt tårade ögon i skyn
Ännu en gryning, inte ett dugg olik andra
Genomsyras av en ständig tomhet och olust
Utan någon annan att klandra
Vill inte resa på mig
Inte ens för att få någon ordentlig vila på en riktig bädd
Golvet är alltid närmare, likt en konstant nollpunkt
Lockas ständigt av att frambringa någon form av blodvite
En knivudd av ärrande skärrande förändring
(Ärrande skärrande förändring)
Ett hundratal snitt från en riktning till en annan
Invänta ryckningar därefter konvulsioner
En ljudlös symfoni till intighetens toner
Drar undermedvetet ut i skogen i vanlig oordning
Med en gitarr, tamburin och ännu ett glas vin
Låter de friska vindarna tala genom min skensjuka kropp
Psykedeliska vibrationer skapar stonerpop
Stonerpop
A pele se rasga, a terra se parte em sete
Reflexo da lua nas folhas entre a lama
Estrelas brilham como olhos marejados no céu
Mais uma aurora, não é nada diferente das outras
Permeada por um vazio constante e desconforto
Sem ninguém mais pra culpar
Não quero me levantar
Nem mesmo pra ter um descanso de verdade em uma cama de verdade
O chão está sempre mais perto, como um ponto zero constante
Constantemente atraído a provocar algum tipo de sangramento
Uma ponta de faca de mudanças que marcam e ferem
(Mudanças que marcam e ferem)
Uma centena de cortes de uma direção pra outra
Aguardando espasmos e depois convulsões
Uma sinfonia silenciosa aos tons da insignificância
Inconscientemente me arrasto pra floresta em desordem habitual
Com uma guitarra, um pandeiro e mais um copo de vinho
Deixo os ventos frescos falarem através do meu corpo doente
Vibrações psicodélicas criam stonerpop