Skändat Sinne
I de djupaste av skogar,
I ett mörker svart som hat.
På en plats där ondska frodas,
Där sökte jag mitt svar.
Iakttagen av de döda,
Letar jag mig fram.
Till porten som för evigt öppnats,
Den port som bär mitt namn...
I den pakt som jag nu svurit har,
Jag på mina frågor funnit ett svar.
Utvald av ödets makter,
Förfördes jag av mörkrets krafter.
För evigt brinna för att allting få,
För evigt ensam kommer jag att stå,
För evigt brinna för att allting få,
För evigt försvinna för att allting förstå...
"I de djupaste av skogar,
I ett mörker svart som hat.
På en plats där ondska frodas,
Där har jag funnit svar...
...Och aldrig mer kan jag åter färdas,
Till okunskapens tid.
Ty den kunskap som jag nu besitter,
Ger mig aldrig frid."
Märkt av döden vandrar jag,
Likt en skugga in i de dödas dal.
Där döda ögon mig bevakar,
Och döda själar aldrig mer vaknar.
För evigt brinna för att allting få,
För evigt ensam kommer jag att stå,
För evigt brinna för att allting få,
För evigt försvinna för att allting förstå...
"I de djupaste av skogar,
I ett mörker svart som hat.
På en plats där ondska frodas,
Där har jag funnit svar...
...Och aldrig mer kan jag åter färdas,
Till okunskapens tid.
Ty den kunskap som jag nu besitter,
Ger mig aldrig frid."
Sentido Profano
Nos profundos das florestas,
Num escuro negro como o ódio.
Em um lugar onde a maldade prospera,
Lá eu busquei minha resposta.
Observado pelos mortos,
Eu me faço caminho.
Até o portão que se abriu para sempre,
O portão que leva meu nome...
Na aliança que agora jurei,
Eu encontrei resposta para minhas perguntas.
Escolhido pelas forças do destino,
Fui seduzido pelos poderes das trevas.
Queimar para sempre para conseguir tudo,
Sozinho para sempre eu vou ficar,
Queimar para sempre para conseguir tudo,
Desaparecer para sempre para entender tudo...
"Nos profundos das florestas,
Num escuro negro como o ódio.
Em um lugar onde a maldade prospera,
Lá eu encontrei a resposta...
...E nunca mais poderei voltar,
Ao tempo da ignorância.
Pois o conhecimento que agora possuo,
Nunca me traz paz."
Marcado pela morte eu caminho,
Como uma sombra no vale dos mortos.
Onde olhos mortos me vigiam,
E almas mortas nunca mais despertam.
Queimar para sempre para conseguir tudo,
Sozinho para sempre eu vou ficar,
Queimar para sempre para conseguir tudo,
Desaparecer para sempre para entender tudo...
"Nos profundos das florestas,
Num escuro negro como o ódio.
Em um lugar onde a maldade prospera,
Lá eu encontrei a resposta...
...E nunca mais poderei voltar,
Ao tempo da ignorância.
Pois o conhecimento que agora possuo,
Nunca me traz paz."