Ut Ur Graven
Vingslag, dova och dystra
Slår genom natten
Upp mot tornet, på bergets topp
Där skuggor leker i vinden
I månens sken, slår besten ned
Han vädrar blod....
Med skarpa klor han klöser
Det vackra livet bort
Han har kommit ifrån graven
Han har kommit från sin grav
Han som är ond, har sluppit lös
Han har kommit från sin grav
Vingslag, dova och dystra
Slår genom natten
Bort från tornet på bergets topp
Där klagan hörs i vinden
I gryningsljus, slår besten ned
Vid hans kalla krypta
Lägger sig tillrätta
För att åter vila
Do Fundo da Cova
Asas pesadas, sombrias e tristes
Batendo pela noite
Em direção à torre, no topo da montanha
Onde sombras dançam ao vento
À luz da lua, a besta ataca
Ele fareja sangue...
Com garras afiadas ele arranha
A bela vida para longe
Ele veio do fundo da cova
Ele saiu da sua sepultura
Aquele que é maligno, foi solto
Ele veio do fundo da cova
Asas pesadas, sombrias e tristes
Batendo pela noite
Longe da torre no topo da montanha
Onde lamentos ecoam ao vento
Na luz da aurora, a besta ataca
Perto de sua cripta fria
Se acomoda
Para descansar novamente