Vargablod
Mörkgrå siluetter
Flydde månens sken
Blott en blev kvar hos mig
I vargatimme sen
Jag minns än hennes ögon
De såg rakt in i min själ
Så drack jag hennes varma blod
Och kysste mitt förnuft farväl
"Vargablod
Vansinne och övermod
Vargablod…."
Lugnets hav betraktade
Mig när jag tog mitt rov
Men månen stod i nedan
Då bevisen jag begrov
Vargbanen blomstrar
I Talbots röda jord
Som varje fullmånsnatt
Åter mättas skall med blod
Sangue de Lobo
Silhuetas cinzas escuras
Fugiram da luz da lua
Só uma ficou comigo
Na hora do lobo então
Ainda lembro dos olhos dela
Eles penetraram na minha alma
Então bebi seu sangue quente
E despedi-me da razão
"Sangue de lobo
Loucura e arrogância
Sangue de lobo..."
O mar da calma observava
Quando eu peguei minha presa
Mas a lua estava se pondo
Então eu enterrei as provas
A trilha do lobo floresce
Na terra vermelha de Talbot
Como toda noite de lua cheia
Novamente será saciada com sangue