Fotoalbumet
Han tänker sig tillbaka till den tid som en gång var
Han längtar så tillbaka till den tid då allt var bra
Men det var för länge sen nu finns inget kvar
Minnen är det enda som han har
Han känner sig så ensam han känner sig så trött
För allting som han älskade är numera dött
Han tittar i sitt album på svartvita kort
Sen tänker han på sitt liv hur kunde det gå så fort
Han tittar i sitt fotoalbum hur det en gång var
För en gång i tiden var hans liv ganska bra
Nu sitter han där hemma så ensam och så svag
Han sitter där och drömmer dag efter dag
Han slet på en fabrik i fyrtio långa år
Han satsade allt det satte sina spår
När åldern tog ut sin rätt var hans kropp i dåligt skick
En klocka och ett tack var den enda lön han fick
Han tittar i sitt album på svartvita kort
Sen tänker han på sitt liv hur kunde det gå så fort
Han tittar i sitt fotoalbum hur det en gång var
För en gång i tiden var hans liv ganska bra
Álbum de Fotos
Ele se lembra do tempo que já foi
Ele anseia por voltar à época em que tudo era bom
Mas faz tempo, agora não resta nada
Memórias são tudo que ele tem
Ele se sente tão sozinho, ele se sente tão cansado
Pois tudo que ele amava agora está morto
Ele olha em seu álbum, nas fotos em preto e branco
Então ele pensa na sua vida, como pôde passar tão rápido?
Ele olha em seu álbum de fotos, como era antigamente
Pois uma vez, sua vida era bem boa
Agora ele está lá em casa, tão sozinho e tão fraco
Ele fica lá sonhando dia após dia
Ele trabalhou numa fábrica por quarenta longos anos
Ele apostou tudo, isso deixou suas marcas
Quando a idade cobrou seu preço, seu corpo estava em péssimo estado
Um relógio e um obrigado foram o único pagamento que ele recebeu
Ele olha em seu álbum, nas fotos em preto e branco
Então ele pensa na sua vida, como pôde passar tão rápido?
Ele olha em seu álbum de fotos, como era antigamente
Pois uma vez, sua vida era bem boa