Melankoli Och Död
Stirrar ner I själens mörka brunn
Bottenlös och svart
Blodstänkta väggar möter en skylig avgrund
Melankoli och död
Grått är himlavalvet
Sollös är dagen
Månlös är natthimlen
Hopplöst tomt är tid och rum
Ångest och mörker
Sköljer över min existens
En psykologisk grav
Har ett grepp om mitt väsen
Grått är himlavalvet
Sollös är dagen
Månlös är natthimlen
Hopplöst tomt är tid och rum
Kallt stål öppnar upp mitt kött
Blod pryder mitt bleka skinn
Ur venerna rinner livet
I döden finns frälsningen
Melancolia e Morte
Olhar fundo no poço escuro da alma
Sem fundo e negro
Paredes manchadas de sangue encontram um abismo sombrio
Melancolia e morte
Cinza é o céu
Sem sol é o dia
Sem lua é o céu noturno
Desesperadamente vazio é o tempo e o espaço
Ansiedade e escuridão
Invadem minha existência
Uma cova psicológica
Tem um controle sobre meu ser
Cinza é o céu
Sem sol é o dia
Sem lua é o céu noturno
Desesperadamente vazio é o tempo e o espaço
Frio aço abre minha carne
Sangue adorna minha pele pálida
Da veia escorre a vida
Na morte há salvação