Far Åt Helvete
Far åt helvete,
Jag vill aldrig se er igen.
Era tomma blickar och gapande käftar
Får mig att må illa
Era intellektuella yttranden
Är prov på andlig mongolism.
Era stinkande kroppar är viljelösa slavar under era lustar
Era hjärtan är tomma skal
Självbedrägeriets fästningar
Självgodhetens högborgar
Och av inget värde
Pladdrande tungor och smackande käftar
Ni är inte värda luften att andas
Marken ni går på blir otjänlig
Kvinnor och barn, unga män och åldringar
Fall på knä och mottag er dom
Far åt helvete!
Hör ni sanningen?
Den låter som en dom
Tro aldrig
Att ni är något värda
Låt hoppets vingar förgås i flammor
Ovan alrunan, under galgen
Ägnar jag er en sista tanke
Förvisad om att den yttersta dagen nalkas
Mottar jag den dystra gästen
Vem av er ska han drabba först?
De som är födda till att drunkna
Behöver icke frukta snaran
Och drunkna skall ni
I ett blådjupt hav av eld och etter
Dies Iraf Dies Illa
Solvet Safclum In fawilla
RaPiDSliCeR
Vá Para o Inferno
Vá para o inferno,
Nunca quero ver vocês de novo.
Seus olhares vazios e bocas abertas
Me fazem sentir enjoo
Seus comentários intelectuais
São prova de uma mongolice espiritual.
Seus corpos fedidos são escravos sem vontade de seus desejos
Seus corações são cascas vazias
Fortalezas da autoenganação
Cidades da autocomplacência
E sem valor algum.
Línguas tagarelas e bocas estalando
Vocês não valem o ar que respiram
A terra que pisam se torna imprópria
Mulheres e crianças, jovens e idosos
Caiam de joelhos e aceitem seu destino
Vá para o inferno!
Vocês ouvem a verdade?
Ela soa como um julgamento
Nunca acreditem
Que vocês têm algum valor
Deixem as asas da esperança se consumirem em chamas.
Acima da mandrágora, sob a forca
Dedico a vocês um último pensamento
Convencido de que o dia final se aproxima
Recebo o hóspede sombrio
Quem de vocês será o primeiro a ser atingido?
Aqueles que nasceram para afundar
Não precisam temer a corda
E vocês afundarão
Em um mar profundo de fogo e veneno.
Dies Iraf Dies Illa
Solvet Safclum In fawilla
RaPiDSliCeR