395px

Estrela

Magnus Uggla

Starlet

Det var ett tag sen du och jag skrev brev,
och kände att vi förtrollade varann,
jag var 13,
du var min vän.
Ligger hemma får ingen ro,
och tänker vad händer sen,
allting är slut, tiden är förbi,
all sanden har runnit ut.
I förra veckan, då var det höst,
nu lever allting i en blomsterfest.
På en bild du och jag,
vi sitter hand i hand,
i min famn.
Allting är tomt nu, ingenting kvar,
en bild är allt jag har.
Hej Susanne, nu är du gift,
och jag är ensam kvar.
I förra veckan, då var det höst,
nu vilar allting i en blomsterfest.
På en sandstrand blåser en vind,
och allt är tyst.
Du och jag.

Estrela

Faz um tempo que eu e você trocamos cartas,
e sentimos que nos encantamos,
eu tinha 13,
você era minha amiga.
Fico em casa sem conseguir descansar,
e pensando no que vai acontecer,
tudo acabou, o tempo passou,
toda a areia já escorreu.
Na semana passada, era outono,
hoje tudo vive uma festa de flores.
Numa foto, eu e você,
sentados de mãos dadas,
nos meus braços.
Tudo está vazio agora, não sobrou nada,
uma imagem é tudo que eu tenho.
Oi Susanne, agora você é casada,
e eu estou sozinho aqui.
Na semana passada, era outono,
hoje tudo repousa numa festa de flores.
Numa praia de areia, sopra um vento,
e tudo está em silêncio.
Você e eu.

Composição: