+ viktlös & evig +
Född ur intets skötet
Tyst men alltid så närvarande
Följer varje steg
Flykten är blott meningslös
Från de käftar som förtär
Förtvinar och bryter ner
Maler ner till stoft
I tystnad förtvinar vi
Minnen bleknar, sekunder förlorade
Bestämt och obevekligt tvingas vi ständigt framåt
Utelämnade och långt ifrån nådens trygga barm
Lång ifrån nådens barm
Om än med viss medvetenhet
Ständigt vandrande mot förbestämda mål
Där bortom väntar oändlighetens fält
Vi måste dit
Långt bortom horisonten
En oändligt
Sekunder går förlorade
I väntan på
Vadå?
Just när minnena bleknar
Och sekunderna går förlorade
Då tystnar vi och förtvinar
Och mals sakta ner tillstoft
Maktlösa mot de krafter som övervinner allt och alla
Dess skoningslösa käftar
+ impotente & eterno +
Nascido do nada,
Silencioso, mas sempre tão presente
Segue cada passo
A fuga é apenas sem sentido
Das mandíbulas que consomem
Definhamos e nos despedaçamos
Moldados até virar pó
No silêncio, definhamos
As memórias se apagam, segundos perdidos
Decididos e implacáveis, somos forçados a seguir em frente
Abandonados e longe do abrigo da graça
Longe do abrigo da graça
Mesmo que com certa consciência
Sempre caminhando em direção a metas predeterminadas
Lá além espera o campo da eternidade
Precisamos chegar lá
Longe além do horizonte
Um infinito
Segundos se perdem
À espera de
O quê?
Justo quando as memórias se apagam
E os segundos se perdem
Então nos calamos e definhamos
E somos lentamente moídos até virar pó
Impotentes contra as forças que superam tudo e todos
Suas mandíbulas implacáveis