Myren
Tyst ligger myren i dimma klädd
Blott ekot av enslighet förestår
När regndis väter en gölrik bädd
Dess mörkröda purpurvitmossa och sileshår
Min vandring ut på gungfly irrar
I skymning mellan skuggornas ränder
Från randskogen giriga ögon stirrar
Och bevakar sitt byte från forna stränder
Lockrop från upphöjd källkupol
Vattenljudet som retar min törst
Och fjättrar mig i denna grönklädda nekropol
Tills dråget sköljer över mitt bröst
[CHORUS:]
När myren kallar mitt namn
Och förföriskt fängslar hjärteslagen i sin kärva famn
När myrens ödsliga stämmor klingar
Ovan: en svulten korp som seglar på svarta vingar
Erosionsrännor har bildats av skyfallens färd
Här är jag värnlös för nordanblåsten
Våtmarken kramar benhöljet som en obarmhärtig värld
Och under botten kyler permafrosten
Färdigheter falnar bland myrullen
De träder in ett sumpigt mausoleum och fort
Hjälpt av trög erosion djupt i mullen
Som sakta driver det mänskliga bort
Myren
Silêncio é o pântano na névoa vestida
Somente os ecos da solidão dos estandes
Quando um molhante regndis cama gölrik
Sua vermelho escuro roxo, branco e musgo sundew
Minha caminhada em areia movediça vaga
No crepúsculo entre as listras de sombra
A partir do limite da floresta olhos ávidos olhando
E observando a sua presa de costas antigos
Chamando é levantada a partir da cúpula fonte
Som da água que irrita a minha sede
E me acorrentar nesta necrópole verdejante
Até a mudança lava sobre o meu peito
[REFRÃO:]
Quando o pântano chamar meu nome
E o coração sedutora cativante batido em seus braços duros
Quando a lama anéis estéreis peças
Acima: um corvo faminto voando nas asas negras
Calhas de erosão foram formados por viagem skyfallens
Aqui estou indefeso contra o vento norte
Abraços Wetlands benhöljet como um mundo cruel
E no fundo arrefece o permafrost
Habilidades desaparecendo, entre myrullen
Eles estão entrando em um mausoléu pantanoso e logo
Ajudado pela erosão lenta, no fundo da terra
Como lentamente impulsiona o off humano