Lycklig och förvirrad
Som att låta drömmarna ta fart
nån natt på väg från replokalen
Det var så det var
Som att röka hemrullat i smyg
på rasten, bakom gympasalen
Det var så det var
Du gick sakta nerför gatan
Vi hade inte bråttom hem
Och jag vände mig om ibland
för att få en skymt av dig igen
Det var så det var
Som om stämningen fanns kvar
när mörkret lagt sig dunkelt över stan
Som en känsla i förvar
Som i trans blev jag harmonisk och human
Du var mitt hem och min oas
Du gav mig gåtorna tillbaks
Du gjorde mig lycklig och förvånad
Som att få nog och ta sig hem
Längs med rälsen över slätten
Det var så det var
Som att våga ropa hej för tidigt
Som att vissla i vinjetten
Det var så det var
Du gick sakta nerför gatan
Och det mörknade och blev kallt
Men jag hade din värme kvar i ryggen
och jag såg dig överallt
Det var så det var
Som om stämningen fanns kvar...
Som att få nog och ta sig hem
Längs med rälsen över slätten
Det var så det var
Som om stämningen fanns kvar...
Feliz e Confusa
Como se deixasse os sonhos decolarem
numa noite voltando do ensaio
Era assim que era
Como fumar um baseado escondido
no intervalo, atrás do ginásio
Era assim que era
Você descia devagar pela rua
Não estávamos com pressa de voltar
E eu olhava pra trás de vez em quando
pra ter um vislumbre de você de novo
Era assim que era
Como se a atmosfera ainda estivesse lá
quando a escuridão cobriu a cidade
Como uma sensação guardada
Como em transe, eu me tornei harmonioso e humano
Você era meu lar e meu oásis
Você me devolveu os enigmas
Você me fez feliz e surpreso
Como se cansasse e voltasse pra casa
Ao longo dos trilhos pela planície
Era assim que era
Como se tivesse coragem de gritar "oi" cedo demais
Como assobiar na vinheta
Era assim que era
Você descia devagar pela rua
E escureceu e ficou frio
Mas eu ainda sentia seu calor nas costas
e eu te via em todo lugar
Era assim que era
Como se a atmosfera ainda estivesse lá...
Como se cansasse e voltasse pra casa
Ao longo dos trilhos pela planície
Era assim que era
Como se a atmosfera ainda estivesse lá...