Augustin
augustin träffar aldrig någon flicka som är kär
han är gammal, inte särskilt populär
där han längtar och sover seglar måsarna förbi
han har lekt med sina flaskor, han är fri
och tornet och klockorna, dom bara plingar på
expediterna, dom dansar i det blå
jag sa att tornet och klockorna, dom bara plingar på
öka på, öka på, öka på
och josefin, hon tittar aldrig på sin egen skrivmaskin
den har drunknat i ett hav av fenedril
där hon går upp på kajen och stirrar upp mot skyn
hon är salig, men har sitt och lite vin
och tornet och klockorna, dom bara plingar på
expediterna, dom dansar i det blå
jag sa att tornet och klockorna, dom bara plingar på
öka på, öka på, öka på
jag sa att tornet och klockorna, dom bara plingar på
expediterna, dom dansar i det blå
ja, tornet och klockorna, dom bara plingar på
öka på, öka på, öka på
Augustin
Augustin nunca encontra uma garota que ama
Ele é velho, não muito popular
Enquanto ele anseia e dorme, as gaivotas passam
Ele brincou com suas garrafas, ele é livre
E a torre e os sinos, eles só tocam sem parar
Os atendentes dançam no azul
Eu disse que a torre e os sinos, eles só tocam sem parar
Aumenta, aumenta, aumenta
E Josefina nunca olha para sua própria máquina de escrever
Ela afundou em um mar de fenedril
Enquanto ela sobe no cais e olha para o céu
Ela está radiante, mas tem seu vinho
E a torre e os sinos, eles só tocam sem parar
Os atendentes dançam no azul
Eu disse que a torre e os sinos, eles só tocam sem parar
Aumenta, aumenta, aumenta
Eu disse que a torre e os sinos, eles só tocam sem parar
Os atendentes dançam no azul
Sim, a torre e os sinos, eles só tocam sem parar
Aumenta, aumenta, aumenta