Ogräsblues
Varje gång jag ser dig så gör du mig glad
Sedan när du rodnar, först då fattar jag
Att ett litet frö har såtts, för så länge sen
Men det är dags att skörda innan ogräset kommer igen
Men isen som jag går på, blir tunnare för varje steg som jag tar
Jag måste skynda framåt, annars kanske inte du står kvar
Dina blåa ögon och mörka ögonbryn
Som ett sommarregn jag faller från skyn
Jag vill känna närhet, din kropp emot min
Men modet mig sviker när allting kommer omkring
Nu står jag här med svansen det är inget jag kan göra nåt åt
Det ljuva sommarregnet har lämnat mig så kall och våt
Blues do Matagal
Toda vez que eu te vejo, fico feliz
Mas quando você cora, aí eu percebo
Que uma sementinha foi plantada, faz tempo já
Mas é hora de colher antes que o mato volte a crescer
Mas o gelo em que eu ando, fica mais fino a cada passo que dou
Preciso me apressar, senão talvez você não fique aqui
Teus olhos azuis e sobrancelhas escuras
Como uma chuva de verão que cai do céu
Quero sentir sua proximidade, seu corpo contra o meu
Mas a coragem me falta quando tudo acontece ao redor
Agora estou aqui com a cauda, não tem nada que eu possa fazer
A doce chuva de verão me deixou tão fria e molhada
Composição: Abramis Brama