Xheneti
Ky shpirti im është lodhur shumë
N'dunjanë e ngushtë është i robnum
Nuk di dhe sa m'kanë mbetë me ardhë
Zot më ndihmo t'vij faqebardhë
Xhenetin Tan e kërkoj o Zot
Nën hije t'pemve me fruta plot
N'Shtëpi të Paqes të jem përherë
Aty ku vdekja ma kurrë s'na merr
N'kolltuqe drite ulur përballë
E pranë familjes duke u çmallë
E pranë lumenjve që gurgullojnë
Aty ku t'mirat kurrë nuk mbarojnë
Xheneti Yt i ka tetë dyer
Prej cilës vallë mu kanë me m'thirr
Të lutem Zot me ngulm kërkoj
Firdeusin dua ta trashëgoj
Afër Burimeve dua t'jem
Ku shpirti çlodhet e gjen melhem
Aty t'kënaqem e t'bëj sefa
E t'mund ta shoh unë atë Mustafa
E prapë rahat unë s'kam me u ba
Fytyrën Tane Zot pa e pa
Një fjalë prej Teje pa e dëgju
Kurrë nuk hidhrohem unë ma me Ju
Paraíso
Meu espírito está muito cansado
Neste mundo apertado, sou um prisioneiro
Não sei quanto tempo ainda me resta
Deus, me ajude a chegar com a cara limpa
O Paraíso eu busco, ó Deus
À sombra das árvores cheias de frutos
Na Casa da Paz quero estar para sempre
Lá onde a morte nunca nos leva
Sentado em cadeiras de luz, de frente
E perto da família, relaxando
E perto dos rios que borbulham
Lá onde as coisas boas nunca acabam
Teu Paraíso tem oito portas
De qual delas vão me chamar?
Te imploro, Deus, insistentemente busco
Quero herdar o Paraíso
Perto das Fontes quero estar
Onde o espírito descansa e encontra alívio
Lá me satisfazer e me divertir
E poder ver aquele Mustafa
E ainda assim, não terei paz
Sem ver o Teu rosto, Deus
Uma palavra Sua, sem ouvir
Nunca me entristeço mais com Você