Börnin Við Tjörnina
Gaman er fyrir hin gódu börn,
Ad ganga med pabba út ad tjörn.
Sjá thar lítinn bra-bra-bra,
Og börnin skemmta sér, ha-ha-ha.
Gefa honum braud ad bíta í,
Börnin hafa svo gaman af thví.
Saddur verdur bra-bra-bra,
Og börnin skemmta sér, ha-ha-ha.
Úti í hólma á sér ból,
Ungunum sínum veitir skjól.
Allir eiga their sömu sæng,
Sofa undir mömmu væng.
Fara ad reyna ad fleyta sér,
Fús ad kenna theim mamma er.
Hún er theirra víta vörn,
Verndar og fædir sín litlu börn.
Eitt sinn lítinn unga ég sá,
Auminginn villtist mömmu frá.
Sífellt í hring hann synti thar,
Og sá hana ekki neins stadar.
Mamma vissi vel um thad,
Og á vængjunum sínum kom thar ad.
Ósköp gladur vard unginn thá,
Og öruggur sinni mömmu hjá.
Ef ad tjörnin okkar frys,
Uti er gaman ad sleda á ís.
Thá er oftast úti svalt,
Og aumingja bra-bra thá svo kalt,
Med kalda fætur á köldum ís,
Króknar stundum, deyr og frys.
Börnin harma bra-bra sinn,
Og búinn er söguthátturinn.
As Crianças na Lagoa
É divertido para as boas crianças,
Sair com o papai até a lagoa.
Olha lá, um peixinho, bra-bra-bra,
E as crianças se divertem, ha-ha-ha.
Dá pra ele um pão pra morder,
As crianças adoram fazer isso.
Fica satisfeito, bra-bra-bra,
E as crianças se divertem, ha-ha-ha.
Lá fora, na ilhota, tem abrigo,
Dá proteção aos seus filhotes.
Todos têm a mesma cama,
Dormindo sob as asas da mamãe.
Vão tentar se empurrar,
Dispostas a ensinar, a mamãe é.
Ela é a defesa deles,
Protege e alimenta seus pequenos filhos.
Uma vez, vi um filhotinho,
Coitadinho, se perdeu da mamãe.
Ele nadava em círculos lá,
E não a via em lugar nenhum.
Mamãe sabia bem disso,
E com suas asas foi até lá.
Ficou tão feliz o filhote então,
E seguro ao lado da mamãe.
Se a nossa lagoa congelar,
Lá fora é divertido deslizar no gelo.
Então geralmente está frio,
E o coitadinho, bra-bra, tá tão gelado,
Com os pés frios no gelo frio,
Às vezes escorrega, cai e congela.
As crianças lamentam, bra-bra, seu fim,
E a história chega ao fim.