När Tingen Börjar Klarna
Nu när tingen börjar klarna
Och allt töcken rensats bort
Blir konturerna och gränserna så skarpa
Och alla sår som rives upp
Och aldrig läkts igen
Blir blottade och huden börjar andas
Den människa som kuvas
Hon ruvar på sin hämnd;
Hon tiger aldrig stilla som i graven
Hon rustar sig för motstånd
Hon gör sig klar till strid;
Hon gör sig klar att möta morgondagen
Quando as Coisas Começam a Clarear
Agora que as coisas começam a clarear
E toda a neblina foi embora
As contornos e limites ficam tão nítidos
E todas as feridas que foram abertas
E nunca cicatrizadas de novo
Ficam expostas e a pele começa a respirar
A pessoa que é oprimida
Ela guarda sua vingança;
Ela nunca fica em silêncio como na cova
Ela se prepara para a resistência
Ela se arma para a luta;
Ela se prepara para enfrentar o amanhã