Tankar I Havanna
Skymningen I Karibien faller mjukt över land och hav
Stjärnorna ovanför är som diamanter I tusental
Nattvinden från Havanna är tung av dofter och varm musik
Jag tänker på hur vi har det därhemma
På bussresan från Cojimar till staden sitter man som på fest
Nog ser de att man är utlänning, men man är som en hedersgäst
Här talar man med varandra och ser varann in I ögonen
Jag tänker på hur vi har det därhemma
I gränderna ner' vid hamnen står inte horerna kvar på plass
Flickan ifrån Havanna har slitit av sig sin bleka mask
Hon var flera hundra tusen en gång, nu bygger hon framtiden
Jag tänker på hur vi har det därhemma
Jeg ser inga juvelerare eller pälssmuglare I stan
Jeg ser heller inga utslagna eller rädda
Jag ser däremot att alla har arbete och ett eget hem
Jag tänker på hur vi har det därhemma
Jag går ut mot Almendaresparken och ser alla fina hus
Här levde en gång de rikaste I ett omätligt sus och dus
Idag är palatsen sjukhus och daghem och skolor för de små
Jag tänker på hur vi har det därhemma
"Patria o murte" - "Mer än mitt liv är mitt fosterland"
Står det på husfasaderna I neonljus
"Arbetare, förena er världen över och ta till kamp!"
Jag tänker på hur vi har det därhemma
Jag går längs Malecònpromenaden och känner mig rörd och stolt
Och stärk inför kommunismens idè som enade Kubas folk
Att resa sig mot förtryckarna och sen slänga de ut I sjön
Jag tänker på hur vi har det därhemma
På bykrogen I Cojimar blir ingen full I sin ensamhet;
Där unga och gamla blandas flödar skratten
Det enda somär berusande är gemenskapen I vår sång:
"Guantanamera" stiger I natten
Skymningen I Karibien faller mjukt över land och hav
Stjärnorna ovanför är som diamanter I tusental
Nattvinden från Havanna är tung av dofter och varm musik
Jag tänker på hur vi har det därhemma
Reflexões em Havana
O crepúsculo no Caribe cai suavemente sobre a terra e o mar
As estrelas acima são como diamantes em milhares
A brisa da noite de Havana é pesada de aromas e música quente
Eu penso em como estamos lá em casa
Na viagem de ônibus de Cojimar até a cidade, a gente se sente em festa
Com certeza percebem que somos estrangeiros, mas somos como convidados de honra
Aqui as pessoas conversam e se olham nos olhos
Eu penso em como estamos lá em casa
Nas vielas perto do porto, as prostitutas não estão mais no lugar
A garota de Havana tirou sua máscara pálida
Ela já foi várias centenas de milhares, agora está construindo o futuro
Eu penso em como estamos lá em casa
Não vejo joalheiros ou contrabandistas de peles na cidade
Não vejo também ninguém caindo ou com medo
Vejo, no entanto, que todos têm trabalho e um lar
Eu penso em como estamos lá em casa
Vou em direção ao Parque Almendares e vejo todas as casas bonitas
Aqui viveram um dia os mais ricos em um barulho imensurável
Hoje os palácios são hospitais, creches e escolas para os pequenos
Eu penso em como estamos lá em casa
"Pátria ou morte" - "Mais do que minha vida é minha pátria"
Está escrito nas fachadas das casas em luzes de néon
"Trabalhadores, unam-se em todo o mundo e lutem!"
Eu penso em como estamos lá em casa
Caminho pela orla do Malecón e me sinto emocionado e orgulhoso
E fortalecido pela ideia do comunismo que uniu o povo cubano
Levantar-se contra os opressores e depois jogá-los no mar
Eu penso em como estamos lá em casa
Na taberna de Cojimar, ninguém fica bêbado na solidão;
Lá jovens e velhos se misturam e as risadas fluem
A única coisa que embriaga é a união em nossa canção:
"Guantanamera" sobe na noite
O crepúsculo no Caribe cai suavemente sobre a terra e o mar
As estrelas acima são como diamantes em milhares
A brisa da noite de Havana é pesada de aromas e música quente
Eu penso em como estamos lá em casa