395px

A Polvo

Björn Afzelius

Bläckfisken

Jag är en liten bläckfisk med vida ambitioner
Jag är en liten utsugare som tjänar millioner
Jag slingrar mej och kramar och suger ur ditt liv
Och när jag fått en arm om dig så blir du aldrig fri
Jag liknar kanske natten, men färgen min är mörkblå
Jag lever helst I vatten, I dyn, där kan jag bäst gå
Jag har en arm I Nordsjön och en I Spanska sjön
Men Medelhavet älskar jag, det vill jag helst nå runt

Verksamheten går som smord
Mycket finns att ta
Utsugandet har jag gjort
Till en riktig vetenskap

Jag suger raffinerat; tar lite grann I taget
Annars blir dom rädda och vill inte veta av det
Jag inger stort förtroende; man ber om mitt beskydd
Men när jag skalat köttet av dom, då slår jag dom på rygg

Allt jag tar förräntar sig
Och jag växer till mig
Herraväldet väntar mig
Sedan kan jag lugna mig

Jag drömmer om att hålla, hela jorden I ett järngrepp
Och bjuda konkurrenterna på en riktig näsknäpp
Vi bläckfiskar är hårda, men vi lever som vi lär;
Att äta upp varandra är ett kärt besvär

A Polvo

Eu sou um pequeno polvo com grandes ambições
Eu sou um pequeno sugador que ganha milhões
Eu me contorço e abraço e sugo a sua vida
E quando eu coloco um braço em você, você nunca mais fica livre
Eu talvez me pareça com a noite, mas minha cor é azul-escura
Eu prefiro viver na água, na lama, onde posso andar melhor
Eu tenho um braço no Mar do Norte e um no Mar Mediterrâneo
Mas o Mediterrâneo eu amo, é nele que quero me enroscar

O negócio vai que é uma beleza
Tem muito pra se pegar
O sugamento eu transformei
Em uma verdadeira ciência

Eu sugo de forma refinada; pego um pouco de cada vez
Senão eles ficam com medo e não querem saber disso
Eu transmito grande confiança; pedem a minha proteção
Mas quando eu descasco a carne deles, eu dou um tapa nas costas

Tudo que eu pego rende
E eu vou crescendo
O domínio me espera
Depois posso me acalmar

Eu sonho em segurar, toda a terra em um aperto de ferro
E dar um tapa no nariz dos concorrentes
Nós, polvos, somos durões, mas vivemos como aprendemos;
Comer uns aos outros é um prazer querido