Den Himmelska Fridens Torg
Som alla barn läste jag sagor
Och jag älskade dom ifrån Kina
Jag tyckte dom var så exotiska och erotiska
Dom frammana' bilder av skönher
Dom förmedlade dofter och smaker
Och namnen på platser och människor där var så vackra
Och det vackraste namnet av alla
Var Den Himmelska Fridens Torg
Så läste jag Kinas historia
Om dess kejsare och dynastier
Om dess tänkare och filosofer och despoter
Och jag bländades av denna kunskap
Denna strävan efter förfining
Som, när andra kulturer fick böja sej, kunde höja sej
Och symbolen för denne förfining
Blev Den Himmelska Fridens Torg
Men framstegen byggdes på träldom
För flertalet levde i armod;
Bara fåtalet fick kultivera sej och beleva sej
Detta födde Den Väldiga Striden
Mellan herrarna och deras trälar
Och i spetsen för massorna gick där en son till en bonde
Och han svor att en dag skulle segern
Nå Den Himmelska Fridens Torg
Och Solen gick upp över Kina
Den Nya Tiden var inne
Och dom som var vana att foga sej kunde skola sej
För ingen var mer än nå'n annan
Och alla var till för varandra
Och folket och ledarna talade om samma framtid
När dom årligen firade segern
På Den Himmelska Fridens Torg
Men tiderna ändrades åter
Snart var man tillbaks vid det gamla
För dom åldriga ledarna fjärmade sej ifrån folket
Men dom unga, som lärt sej att tänka
Och tala och läsa och skriva
Gick ut, som dom lärt sej, och påminde om alla löften
Men löftena dränktes i blodet
På Den Himmelska Fridens Torg
Jag sitter och bläddrar i sagor
Som jag läste när livet var enkelt
Då prinsessor var vackra och kungar var kloka och goda
Och jag ser upp mot stjärnan i öster
Och jag upptäcker att den har slocknat;
Jag förstår den så väl, det finns ingenting mer den vill lysa på
För det råder ett isande mörker
På Den Himmelska Fridens Torg
A Praça da Paz Celestial
Como todas as crianças, eu li contos
E eu amava os vindos da China
Achava-os tão exóticos e eróticos
Eles evocavam imagens de beleza
Transmitiam aromas e sabores
E os nomes de lugares e pessoas eram tão lindos
E o nome mais bonito de todos
Era A Praça da Paz Celestial
Então eu li a história da China
Sobre seus imperadores e dinastias
Sobre seus pensadores, filósofos e déspotas
E eu fiquei deslumbrado com esse conhecimento
Essa busca pela refinamento
Que, quando outras culturas se curvavam, podia se elevar
E o símbolo desse refinamento
Se tornou A Praça da Paz Celestial
Mas os avanços foram construídos sobre escravidão
Pois a maioria vivia na miséria;
Apenas poucos podiam se cultivar e viver
Isso gerou A Grande Luta
Entre os senhores e seus escravos
E à frente das massas estava o filho de um camponês
E ele jurou que um dia a vitória
Chegaria à Praça da Paz Celestial
E o Sol nasceu sobre a China
A Nova Era havia chegado
E aqueles que estavam acostumados a se submeter podiam se educar
Pois ninguém era mais que ninguém
E todos eram para os outros
E o povo e os líderes falavam sobre o mesmo futuro
Quando celebravam anualmente a vitória
Na Praça da Paz Celestial
Mas os tempos mudaram novamente
Logo voltaram ao antigo
Pois os velhos líderes se afastaram do povo
Mas os jovens, que aprenderam a pensar
E a falar, ler e escrever
Saíram, como aprenderam, e lembraram de todas as promessas
Mas as promessas foram afogadas em sangue
Na Praça da Paz Celestial
Eu estou aqui folheando contos
Que li quando a vida era simples
Quando princesas eram lindas e reis eram sábios e bons
E eu olho para a estrela no leste
E descubro que ela se apagou;
Eu a entendo tão bem, não há mais nada que ela queira iluminar
Pois há uma escuridão gélida
Na Praça da Paz Celestial