Jag har hört om en stad
Jag har hört om en stad ovan molnen
ovan jordiska dimhöljda länder.
Jag har hört om dess solljusa stränder,
och en gång tänk en gång är jag där.
Halleluja! Jag högt måste sjunga.
Halleluja! Jag går till den staden.
Om än stegen blir trötta och tunga,
bär det uppåt och hemåt ändå.
Jag har hört om den snövita dräkten,
och om glansen av gyllene kronor.
Jag har hört om den himmelska släkten,
och en gång, tänk en gång är jag där.
Halleluja! Jag fröjdas i anden.
Jag kan höra den himmelska sången.
Och det sliter i jordiska banden,
ty jag vet, jag skall snart vara där.
Eu ouvi falar de uma cidade
Eu ouvi falar de uma cidade acima das nuvens
acima de terras envoltas em névoa.
Eu ouvi falar de suas praias ensolaradas,
e um dia, pense, um dia eu estarei lá.
Aleluia! Eu preciso cantar alto.
Aleluia! Eu vou para essa cidade.
Mesmo que os passos fiquem cansados e pesados,
me leva pra cima e pra casa de qualquer jeito.
Eu ouvi falar do vestido branquíssimo,
e do brilho das coroas douradas.
Eu ouvi falar da linhagem celestial,
e um dia, pense, um dia eu estarei lá.
Aleluia! Eu me alegro no espírito.
Consigo ouvir a canção celestial.
E isso rompe os laços terrenos,
pq eu sei, logo estarei lá.