Turistens Klagan
Det sjunger några ungar på Karl Johan.
Dom låter starka och fina som bara ungar kan.
Själv e jag bakom lås och bom på mitt hotell.
En kväll bak barrikaden en vanlig kväll.
Över mitt huvud svävar en kolsvart gam.
I rummet bredvid mitt sjunger en tokig dam.
Och jag är trött och tveksam men deras sång är gla'.
Om inga ungar funnes så slutar ja'.
Min dam. att språket slinter I vissa fall...
På grund av snö som blöter... fast den är kall...
Stor sak däri.skidåkning har också charm.
Gnid in ditt skinn med nässlor, så du blir varm...
Men det ska vara nässlor från vikens kant.
Och inga sneda nässlor från ruinens brant.
Bevara oss från dem som dessa saluför.
Oss. och dem glada ungarna här utanför.
När inga ungar längre finns är allting slut.
Vad är det då för mening om man står ut?
Visst har det blivit kaos I tidens lopp,
Men så länge det finns ungar så finns det hopp.
Lamento do Turista
Tem umas crianças cantando na Karl Johan.
Elas soam fortes e lindas como só crianças podem.
Eu tô preso atrás das grades no meu hotel.
Uma noite atrás da barricada, uma noite qualquer.
Sobre minha cabeça paira um abutre negro.
No quarto ao lado, uma mulher doida canta.
E eu tô cansado e indeciso, mas a canção delas é boa.
Se não tivesse crianças, eu pararia.
Minha dama, às vezes a língua escorrega...
Por causa da neve que molha... mesmo sendo fria...
Grande coisa, esquiar também tem seu charme.
Esfrega sua pele com urtiga, pra esquentar...
Mas tem que ser urtiga da beira da baía.
E nada de urtiga torta da beira da ruína.
Nos proteja daqueles que vendem isso.
Nós e as crianças felizes aqui fora.
Quando não houver mais crianças, tudo acaba.
Qual é o sentido de aguentar?
Claro que virou um caos com o tempo,
Mas enquanto houver crianças, ainda há esperança.