395px

Talvez Por Causa das Memórias

Dahlgren Eva

Kanske För Minnenas Skull

Åh jag undrar så ibland
om jag
levt ett liv någon annanstans
i ett annat land
med ett annat namn
jag kanske var brunett
och inte särskilt lång
och rund
och min röst var gäll och dan
det lät som fan
när jag tog ton
jag undrar vad jag hade gjort då
jag kanske varit hålldam
och älskat mig genom dan
men ändå
haft samma drömmar som den kvinna
som lever sitt liv i Stockholm
Åh jag undrar så ibland
om jag
blivit född i Afrika
ett annat ljus
med en annan rytm
jag kanske aldrig hittat rätt
och alla gåvor som jag fått
legat dolda i min kropp
av allting runtomkring
förstod jag ingenting
jag undrar vad jag hade gjort då
kanske tytt mig till de vilda djuren
och byggt ett bo i en stor skog
men där ändå
haft samma drömmar som den kvinna
som lever sitt liv i Stockholm
av allt jag undrat bara ett
jag måste veta
för du har ditt liv här
hade jag förstått
att jag måste ge mig ut och leta
och bland tusen och åter tusen
känt igen dig och sagt
älskade kom
här är jag
jag förundras så ibland
när jag
träffar på något stackars barn
som ser ut som jag
gjorde då
med hår så flygande
och tunt
och sen
öron som parabolantenner
när det händer
då svindlar det
för livet blir så väldigt stort då
jorden krymper till ett litet rum
och människans själ
känns lika stor som universum
för tänk ändå
att just jag blev den kvinna som
lever mitt liv i Stockholm

Talvez Por Causa das Memórias

Às vezes eu me pergunto
se eu
vivi uma vida em outro lugar
em outro país
com outro nome
eu talvez fosse morena
e não muito alta
e redonda
e minha voz era aguda e fina
soava como o diabo
quando eu começava a cantar
eu me pergunto o que eu teria feito então
eu talvez fosse uma dama de companhia
e me amasse o dia todo
mas mesmo assim
tivesse os mesmos sonhos que a mulher
que vive sua vida em Estocolmo
Às vezes eu me pergunto
se eu
tivesse nascido na África
com outra luz
com outro ritmo
eu talvez nunca tivesse encontrado o certo
e todos os presentes que eu recebi
estivessem escondidos no meu corpo
do que estava ao meu redor
não entendia nada
eu me pergunto o que eu teria feito então
talvez me aproximado dos animais selvagens
e construído um ninho em uma grande floresta
mas mesmo assim
tivesse os mesmos sonhos que a mulher
que vive sua vida em Estocolmo
das muitas coisas que eu me pergunto, só uma
eu preciso saber
porque você tem sua vida aqui
se eu tivesse entendido
que eu precisava sair e procurar
e entre mil e mil novamente
te reconhecido e dito
meu amor, vem
aqui estou eu
às vezes eu fico maravilhada
quando eu
encontro alguma criança pobre
que parece comigo
como eu era então
com cabelo tão esvoaçante
e fino
e então
orelhas como antenas parabólicas
quando isso acontece
aí eu fico tonta
porque a vida fica tão imensa então
a terra encolhe para um pequeno espaço
e a alma humana
parece tão grande quanto o universo
porque pense bem
que eu sou a mulher que
vive minha vida em Estocolmo

Composição: