395px

Noite de Inverno Atômica

Dia Psalma

Atomvinternatt

Långt borta i fjärran östern
nånstans i ett annat land
där sitter en man och funderar
med ett fotografi i sin hand
en bild av hans enda dotter
ett vackert och oskyldigt barn

Det var länge sen hon lämnade jorden
men hans kärlek, den finns ännu kvar
hans hud är sargad och ärrig
hans kropp är gammal och klen
men han minns ännu den dagen
då deras ögon mötte dödens sken

SOLEN FÖRSVANN
BAKOM RADIOAKTIVT DAMM
HIMLEN BLEV SVART
ATOMVINTERNATT

Marken rasade under deras fötter
trycket blåste bort deras hus
tiotusentals människor blev blinda
när dom såg in i Dödens ljus
sen dess är inget detsamma
folk tänker inte längre som förut

Man har insett att människans dumhet
kan orsaka jordens slut
så han sitter där och funderar
med sin dotters bild i sin hand
varje kväll ser han solen gå ner
vid hans hemstad Hiroshimas strand

SOLEN FÖRSVANN
BAKOM RADIOAKTIVT DAMM
HIMLEN BLEV SVART
ATOMVINTERNATT

I en obeskrivlig hetta
simmade allt i ett hav utav blod
ett inferno av rök och eld
där vackra byggnader en gång stod

Han försöker att glömma
atombombens tillkomst i historien
men han kan bara önska
att det aldrig nånsin får hända igen

Noite de Inverno Atômica

Longe, no extremo oriente
em algum lugar em outro país
lá está um homem pensando
com uma foto na mão
uma imagem de sua única filha
um lindo e inocente criança

Faz tempo que ela deixou este mundo
mas seu amor ainda permanece
sua pele é marcada e cheia de cicatrizes
seu corpo é velho e frágil
mas ele ainda se lembra do dia
quando seus olhos encontraram o brilho da morte

O SOL DESAPARECEU
ATRÁS DE PÓ RADIOATIVO
O CÉU FICOU NEGRO
NOITE DE INVERNO ATÔMICA

A terra desabou sob seus pés
o impacto levou suas casas
dezena de milhares de pessoas ficaram cegas
quando olharam para a luz da Morte
desde então nada é o mesmo
as pessoas não pensam mais como antes

Perceberam que a estupidez humana
pode causar o fim da Terra
então ele está lá, pensando
com a foto da filha na mão
toda noite ele vê o sol se pôr
na praia de sua cidade natal, Hiroshima

O SOL DESAPARECEU
ATRÁS DE PÓ RADIOATIVO
O CÉU FICOU NEGRO
NOITE DE INVERNO ATÔMICA

Em um calor indescritível
tudo flutuava em um mar de sangue
um inferno de fumaça e fogo
donde belas construções um dia estiveram

Ele tenta esquecer
a criação da bomba atômica na história
mas só pode desejar
que isso nunca mais aconteça novamente