Sand
Jag vet
Jag vet det är långt till dig
Från där jag bor nu
Jag kanske inte hittar
Ända fram längre
Jag minns bara genvägen
Genom skogen
Där vi gick
Men jag tror
Den dagen då vi slutar
Att vika med blicken
Är det som när
Svalor flyger lågt innan regn
Orden irras
Studsar innan de landar
Det är så det känns
Ett gammalt foto
Jag tror jag var elva eller så
Din arm runt mej
Och livet låg som en motorväg
Rakt in i himmel blå
Vi är som sand
Vi är som sandkorn
I en vind som leker med oss
Sand i en vind
Jag vet att ingen
Växer upp i samma familj
Att alla bröder och systrar
Har en egen bild
Inte ens samma mamma och pappa
Hur gärna vi än vill
Men jag önskar så
Att minnet av leken
Ska bli så stark
För jag tror att det är den
Inte blodet
Som får kärleken att
Leta sig fram
Genom vuxenhetens prestigefyllda sankmarker
Vi hade aldrig samma drömmar
Men vi blandade blod på en fingertopp
För att det som skulle hända med oss
Aldrig skulle få oss att vända oss bort
Vända ryggen till
Och låta tystnaden ta över
Areia
Eu sei
Eu sei que é longe até você
De onde eu moro agora
Talvez eu não encontre
O caminho até você
Só lembro do atalho
Através da floresta
Onde nós andamos
Mas eu acho
Que o dia em que pararmos
De desviar o olhar
É como quando
Andorinhas voam baixo antes da chuva
As palavras vagam
Batem antes de pousar
É assim que se sente
Uma foto antiga
Acho que eu tinha uns onze anos
Seu braço em volta de mim
E a vida era como uma rodovia
Direto para o céu azul
Nós somos como areia
Nós somos como grãos de areia
Em um vento que brinca com a gente
Areia em um vento
Eu sei que ninguém
Cresce na mesma família
Que todos os irmãos e irmãs
Têm uma imagem própria
Nem mesmo a mesma mãe e pai
Por mais que queiramos
Mas eu desejo tanto
Que a memória da brincadeira
Seja tão forte
Pois eu acho que é isso
Não o sangue
Que faz o amor
Encontrar seu caminho
Através das pântanos cheios de prestígio da vida adulta
Nunca tivemos os mesmos sonhos
Mas misturamos sangue na ponta dos dedos
Pois o que deveria acontecer conosco
Nunca nos faria desviar o olhar
Virar as costas
E deixar o silêncio tomar conta