Landsort
Jag har alltid fått höra att havet är starkt
Nu fick jag känna på hur starkt det på riktigt är
Första gången jag var ute, med segelbåten din
Vi körde mest med motor, hon hette Louise Pionin
Vi valde lugnare vägen genom Södertäljekanalen
Vi frågade om hjälp och slussade för första gången
Snart blev vi blöta i motvind och du ville vända hem
Jag sa »Jag vill till Sandhamn, vi vänder inte än«
Åkte in i en vik, pausade resan lite grann
En iller skrämde mig på klippan där jag skulle hoppa i land
Ja det tog tid att lägga till, vi gick på på samma grund
Sen åt vi middag och du slöt ögonen en stund
Regnbågen kom fram när jag skulle lossa båten
Halkade på alger men fick ett grepp om pulpiten
Hängde ner från fören, hade skadat mina knän
Mot det vita skrovet och det värkte rätt rejält
Vi tog oss in till Trosa, bensinen höll på att ta slut
Vi möttes av lanternor och lila undervattensljus
Gick till bastun där på natten och värmde upp min själ
Sen följde några vilodagar och en havets-frukt-diet
Du hann fylla år, det bjöds på pannkakor till frukost
Såg en skådis där vid kajen, hon råkade titta rakt på oss
Pyntade för båtplats, stannade kvar en sista natt
Hade hittat nya krafter, det var dags att lämna plats
Vi skulle inte ner till Landsort, det hade vi bestämt
Vi skulle vända inåt landet fast det blev inte som vi tänkt
Vi red ut på stora vågor och plötsligt var vi där
En röd övermäktig fyr, är det Landsort vi har här
Östersjöns djupaste punkt, här har de sänkt ner bråte
Radioaktivt och kemiskt avfall, allt vi inte vill ha på land
Vi såg ingen annan båt och det var lätt att förstå
Solnedgången var magi men inget en hann tänka på
Jag stirrade i Eniro på sjön i telefon
Och i famnen min låg södra Stockholms skärgårds båtsportkort
När jag försökte zooma i pappret med en rörelse med fingrarna
Höll jag det för mig själv, min hjärna ville lägga ner
Försökte hjälpa till men ville inte störa
Du ropade »Håll i dig, det är det bästa du kan göra«
Propellern flög upp, gjorde inte som den ska
Fyra hästars Yamaha, i en jättevåg la den av
När du kan, kör mot land
Kryssa fram, kurs mot fyren
Det finns grund här, men de ligger djupt där under
Vi måst komma på rätt sida om fyren
Kolla bakom dig älskling
Där är Sverige, det är öppet för oss
Vi kan återvända hem
Men om vi dör här och ingen märker
Drar åt våra flytvästar
Vi har bara djuren här
Det är en säl som visar vägen
Och några måsar ler i vågorna
Vi tänkte dom i norra hamnen säkert stod och skålade och hurrade
När vi tog oss in mot Ankarudden, på rätt sida om fyren
Väl inne där i viken, blev vattenytan lugn
Din arm var helt förstörd, du släppte rodret för en stund
Vi såg bryggor längre fram och näckrosor i grupp
Där fanns en före detta gästhamn, vi styrde dit och ankrade upp
Hörde havet bakom skogen, ett hemskt starkt brus
Vi drack Landsort Lager, nere på restaurangen
Och framtiden var ljus
Landsort
Sempre me disseram que o mar é forte
Agora eu tenho que sentir o quão forte ele realmente é
A primeira vez que saí, com o seu veleiro
Nós dirigíamos principalmente a motor, o nome dela era Louise Pionin
Escolhemos a rota mais tranquila pelo canal Södertälje
Pedimos ajuda e trancamos pela primeira vez
Logo ficamos molhados com o vento contrário e você queria voltar para casa
Eu disse: "Eu quero Sandhamn, não estamos virando ainda"
Entrou em uma baía, pausou um pouco a viagem
Um furão me assustou no penhasco onde eu ia pular na praia
Sim, demorou a acrescentar, continuamos pelos mesmos fundamentos
Então jantamos e você fechou os olhos por um tempo
O arco-íris surgiu quando eu estava prestes a descarregar o barco
Escorregou nas algas, mas conseguiu segurar o púlpito
Pendurado na proa, machucou meus joelhos
Contra o casco branco e doeu bastante
Fomos para Trosa, a gasolina estava acabando
Fomos recebidos por lanternas e luzes subaquáticas roxas
Fui para a sauna lá à noite e aqueci minha alma
Em seguida, seguiu-se alguns dias de descanso e uma dieta de frutos do mar
Você teve tempo de fazer anos, panquecas foram servidas no café da manhã
Vi uma atriz lá no cais, ela olhou direto para nós
Decorado para amarração, ficou uma noite passada
Tinha encontrado uma nova força, era hora de partir
Não íamos para Landsort, decidimos
Iríamos virar para o interior, embora não tenha saído como esperávamos
Navegamos em ondas grandes e de repente estávamos lá
Um farol vermelho avassalador, é o Landsort que temos aqui
O ponto mais profundo do Mar Báltico, aqui eles baixaram os escombros
Resíduos radioativos e químicos, tudo o que não queremos em terra
Não vimos nenhum outro barco e foi fácil de entender
O pôr do sol foi mágico, mas nada em que se tivesse tempo para pensar
Eu encarei Eniro no lago por telefone
E em meus braços estava o cartão de navegação do arquipélago do sul de Estocolmo
Quando tentei ampliar o papel com um movimento de meus dedos
Eu mantive para mim mesmo, meu cérebro queria desligar
Tentei ajudar, mas não quis incomodar
Você gritou "Espere, esta é a melhor coisa que você pode fazer"
A hélice voou, não fez o que deveria
Yamaha de quatro cavalos de potência, em uma onda gigante adia
Quando você puder, dirija em terra
Atravesse em frente, em direção ao farol
Há terreno aqui, mas eles se encontram bem abaixo
Temos que ficar no lado direito do farol
Verifique atrás de você querida
A Suécia está lá, está aberta para nós
Podemos voltar para casa
Mas se morrermos aqui e ninguém perceber
Aperta nossos coletes salva-vidas
Só temos os animais aqui
É um selo que mostra o caminho
E algumas gaivotas estão sorrindo nas ondas
Achamos que eles no porto do norte provavelmente se levantaram e brindaram e aplaudiram
Quando nos dirigimos para Ankarudden, no lado direito do farol
Uma vez dentro da baía, a superfície da água ficou calma
Seu braço foi completamente destruído, você largou o leme por um tempo
Vimos pontes mais adiante e nenúfares em grupos
Havia um antigo porto de hóspedes, nós dirigimos lá e ancoramos
Ouvi o mar atrás da floresta, um barulho terrível e alto
Bebemos Landsort Lager, lá embaixo no restaurante
E o futuro era brilhante