395px

U / O Véu de Rawls

José González

U / Rawls Slöja

Hon tog av sig slöjan, lät håret svaja fritt, i vinden
Band tyget på en pinne, viftade stolt för folk som gick förbi
Ingen blev särskilt kåt, men några män stanna ändå till
Började rycka och dra, sen fördes hon bort av moralpolis
Försvann sen en tid

Hon skulle sjunga med kören, i kyrkan som hon gjort sen hon var barn
Prästen kände sig lite ensam, börja göra undantag
Från sin nobla moral
Då så en dag märkte Lucia att hon var gravid
Domaren sa att ta bort en klump celler räknas som homicid
Vilket liv

Hon ansågs vara en dalit, skulle hämta foder sent en kväll
Sommarvärmen hängde kvar, när hon drogs med sin sjal över ett fält
Dom skamlösa fyra ansågs va' från ett finare kast
Blev ett dilemma för stadens polis, kroppen brändes upp i all hast

Hon kämpade för att alla flickor ska få gå i skolan om dom vill
Där satt hon på bussen, när hon nästan förlorade sitt liv
En maskerad tjomme steg på, sikta' på ögat och sköt av ett skott
Gick igenom huvet, landa i skuldran
Där fick hon sota för sitt brott
Tyckte gubbarna
Ah, ooh

Hon tog på sig Rawls slöja, gjorde sig redo för mental gymnastik
Vilka är vi att fördöma, andras byars interna logik? Fråga hon sig
Tog ett djupt andetag, steg upp bestämt på sin trampolin
Sen tog hon sån sats, att hon flög genom fönstret ut i mörkret upp i skyn

U / O Véu de Rawls

Ela tirou o véu, deixou o cabelo solto, ao vento
Amarrou o tecido em um bastão, acenou orgulhosa para os que passavam
Ninguém ficou muito excitado, mas alguns homens pararam mesmo assim
Começaram a puxar e arrastar, então foi levada pela polícia moral
Desapareceu por um tempo

Ela ia cantar com o coro, na igreja como fazia desde criança
O padre se sentia um pouco sozinho, começou a fazer exceções
De sua nobre moral
Então um dia Lucia percebeu que estava grávida
O juiz disse que tirar um aglomerado de células conta como homicídio
Que vida

Ela era considerada uma dalit, ia buscar ração tarde da noite
O calor do verão ainda persistia, enquanto ela era arrastada com seu lenço por um campo
Os quatro sem vergonha eram considerados de uma casta mais alta
Virou um dilema para a polícia da cidade, o corpo foi queimado às pressas

Ela lutou para que todas as meninas pudessem ir à escola se quisessem
Lá estava ela no ônibus, quando quase perdeu a vida
Um cara mascarado entrou, mirou no olho e disparou um tiro
Passou pela cabeça, atingiu o ombro
Ali ela pagou pelo seu crime
Pensavam os velhos
Ah, ooh

Ela colocou o véu de Rawls, se preparou para a ginástica mental
Quem somos nós para condenar, a lógica interna das outras vilas? Perguntou a si mesma
Respirou fundo, subiu determinada em seu trampolim
Então deu um impulso tão forte, que voou pela janela para a escuridão, subindo ao céu